Debattartikel från Utbildningsdepartementet

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation

Publicerad

Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, debattartikel/replik, Svenska Dagbladet, den 3 oktober 2019.

Mats Ericson menar att det i höstens regeringsförklaring fanns en frånvaro på satsningar på forskning och högre utbildning (SvD Debatt 1/10). Det stämmer inte. Jag vill därför uppmana Ericson att läsa regeringsförklaringen igen då den ger en rad viktiga besked om högre utbildning och forskning. Regeringen fortsätter att investera i högre utbildning och forskning, för det är så vi bygger ett starkare samhälle.

Statsministern deklarerade i regeringsförklaringen att arbetet med en ny forskningsproposition påbörjas. Det är ett mycket stort och viktigt arbete för svensk forskning som kommer ange den forskningspolitiska inriktningen för de kommande åren. Den forskningspolitiska propositionen är regeringens viktigaste verktyg för att stärka det svenska forskningssystemet. Den övergripande inriktningen på arbetet som vi nu påbörjat är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och att den positionen ska försvaras. Detta genom att den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar.

Regeringsförklaringen innehöll även det viktiga beskedet att kunskapslyftet som inleddes 2015 fortsätter. Vilket vi rent konkret levererar på i budgetpropositionen där vi tillför 530 miljoner kronor inklusive studiemedel till högskolan 2020 för utbildningsplatser. Kunskapslyftet kommer därmed totalt innebära resurser om totalt över 2 miljarder kronor sedan reformen inleddes till högskolor och universitet fram till 2021. Därtill föreslår vi även i budgeten att resursförstärkningen till humaniora och samhällsvetenskap permanentas på 250 miljoner kronor per år.

I regeringsförklaringen lyfts även att steg ska tas för att underlätta rörligheten mellan yrkeshögskola och högskola, att insatser ska göras för att stärka och utveckla distansutbildningen samt att tillgången till utbildningsplatser runt om i landet gör det lättare att studera vidare och bo i hela vårt land. För att också göra det enklare för studenter att hitta bostäder så vill regeringen även att investeringsstödet koncentreras och effektiviseras samt riktas mot studentbostäder och hyresrätter med rimliga hyror i hela landet.

När det gäller lärarutbildningarna som är högskolans största utbildningar så anges tydligt att de ska förbättras. Det står även att möjligheterna att studera till lärare parallellt med arbete i skolan förbättras samt att fler högskoleutbildade ska kunna växla karriär och bli lärare, åtgärder där vi nu tillskjuter medel i höstbudgeten. Allt detta är viktigt i arbetet för att möta lärarbristen.

Sammantaget lämnar regeringsförklaringen därmed en rad besked angående forskning och högre utbildning. Samtidigt sker också ett stort arbete med att hantera övergripande högskolefrågor där vi kommer att återkomma med besked. Vi arbetar med förslag om högskolans styrning och resursfördelning utifrån ett omfattande utredningsförslag och över 150 aktörer inklusive SULF har nu fått inbjudan att till slutet på oktober inkomma med sina synpunkter på vad som behövs gällande den framtida forskningspolitiken. Jag ser fram emot de förslagen.

När det gäller villkoren för lärare och forskare som Ericson också tar upp så har universitets och högskolors ett viktigt ansvar att arbeta för god arbetsmiljö och bra anställningsvillkor. Det krävs för att rekrytera den kompetens som krävs. Jag instämmer i att vi för att främja detta behöver fler trygga anställningar. Det är också något jag kommer arbeta vidare med på nationell nivå, precis som frågan om jämställdhet inom akademin där bland annat alltför få kvinnor idag är professorer. Regeringen investerade i att höja basanslagen med cirka 1,3 miljarder kronor och gjorde ett arbete för att stärka jämställdheten i högskolan under den förra mandatperioden, men jag ser att mer behöver göras.

När det gäller vikten av forskning i samhället så kan jag bara instämma. Greta Thunberg har blivit en hel generations röst när hon kräver att vi lyssnar på forskarna för att möta vår tids största ödesfråga. Hon har rätt. Vi behöver forskningsbaserad kunskap för att klara klimatomställningen, men vi behöver den också inom en lång rad andra områden. Samtidigt som vi behöver klara att gemensamt så upp mot populism och faktaresistens.

Jag kommer jag göra allt jag kan för att stärka forskarna i sitt arbete i Sverige.

Investeringar i kunskap bygger ett starkare samhälle.

Matilda Ernkrans (S)
Minister för högre utbildning och forskning