Debattartikel från Justitiedepartementet

"Nu skärps reglerna för villkorlig frigivning"

Publicerad

Debattartikel av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg i Expressen den 1 juli 2020.

I dag träder ny lagstiftning i kraft som ger Kriminalvården nya verktyg och större befogenheter att kontrollera villkorlig frigivning. Övervakningstiderna förlängs, kraven skärps på att delta i återfallsförebyggande verksamhet, möjligheterna till användning av fotboja och drogtester utökas, liksom möjligheter att dra in frigivningen vid misskötsamhet. Detta är en viktig del av regeringens breda arbete för att stärka rättsväsendet och tryggheten i Sverige.

Regeringens satsningar på ett stärkt rättsväsende genomförs nu steg för steg. Varje halvår kliver ungefär 600 nya poliser in på stationer runtom i hela landet. Vi har nu fler poliser än någonsin i Sverige och utbyggnaden av Polismyndigheten fortsätter mot målet 10 000 fler anställda år 2024. Samtidigt får myndigheten nya verktyg för att bland annat komma åt kriminellas elektroniska kommunikation, använda kamerabevakning och samverka med andra myndigheter mot grov organiserad brottslighet.

Kriminalvården bygger ut

Åtgärderna har börjat ge resultat. Antalet inkomna brottmål i tingsrätterna låg 2019 på den högsta nivån någonsin efter att ha ökat med 25 procent de senaste fem åren. Även det totala antalet fängelseår som domstolarna dömer ut varje år, den så kallade straffmassan, har ökat kraftigt de senaste åren och närmar sig rekordnivåer. Samma sak gäller för beläggningen i Kriminalvårdens häkten och anstalter. 

Kriminalvården möter det växande behovet genom att bygga ut sina lokaler, vilket nu sker på flera håll i landet. Bland annat fick Östersund ett helt nytt häkte i våras. Detta efter att staden varit utan ett permanent och ändamålsenligt häkte de senaste 25 åren. Ett nytt storfängelse kommer också att byggas i Trelleborg med säkerhetsklass två och plats för 300 interner och ungefär lika många arbetstillfällen.

Tuffare tider för villkorligt frigivna

Nu träder dessutom nya regler i kraft som gör att Kriminalvården får fler verktyg att arbeta återfallsförebyggande efter det att någon släppts från ett fängelsestraff. Detta innebär från och med i dag längre övervakningstider, utökade möjligheter att besluta om deltagande i återfallsförebyggande verksamhet, utökade möjligheter till drogtester och större möjligheter att förverka villkorlig frigivning vid misskötsamhet under den villkorliga frigivningen.

Det införs även en möjlighet till elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att man följer ett villkor om att han eller hon inte får vistas på en viss plats där risken för återfall är stor eller ett brottsoffer bor. Detta kommer bli ett viktigt verktyg i Kriminalvårdens arbete med att förhindra att dömda återfaller i brott och att brottsoffren värnas.

De nya reglerna innebär också att beslutsfattandet under den villkorliga frigivningen görs mer effektivt än i dag. Kriminalvården får nu fatta merparten av de beslut som kan aktualiseras under en villkorlig frigivning. I dag fattar övervakningsnämnder de flesta beslut. Att Kriminalvården själva kan ingripa med åtgärder när frigivna missköter sig ökar snabbheten i beslutsfattandet. Givetvis kan Kriminalvårdens beslut överklagas till övervakningsnämnden.

Destruktiva mansroller

Samtidigt som vi steg för steg bygger ut och stärker rättsväsendet fortsätter arbetet för att förhindra att fler unga hamnar i kriminalitet och begår brott. Något som förutsätter att hela samhället engageras i att minska klyftor och segregation i samhället, att skolan och socialtjänsten stärks i utsatta områden, att destruktiva mansroller motverkas och straffskärpningar som avskräcker genomförs. Allt detta behöver vi ta oss an. För det finns inga genvägar till ett tryggare Sverige. Det kräver ett seriöst och långsiktigt reformarbete.