Debattartikel från Utbildningsdepartementet

Akademisk frihet krävs för att försvara demokratin

Publicerad

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och Gunilla Svantorp, ordförande utbildningsutskottet, debattartikel, Barometern, den 26 mars 2021.

Den akademiska friheten kan inte tas för given. I andra länder ser vi hur denna frihet angrips och vi ser hur politiska krafter i Sverige ifrågasätter såväl hela forskningsområden som enskilda kurser.

Regeringen lägger därför ett lagförslag om att stärka den akademiska friheten i Sverige. Det skriver Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S) och Gunilla Svantorp, ordförande utbildningsutskottet (S).

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap är en viktig del av en demokrati, men den kan inte tas för given. Regeringen föreslår nu att det i lag ska skrivas in att den akademiska friheten ska främjas och värnas.

Universitets och högskolors roll som självständig och kritisk kraft i samhället inskränks, det ser vi exempel på från andra länder. Högerextrema och högerpopulistiska krafter attackerar forskning om vissa ämnen som jämställdhet och klimat, som ett sätt att påverka utvecklingen i landet.

Extrema rörelser sprider klimatförnekelse, konspirationsteorier och hat. Lögn beskrivs av vissa som lika giltigt som fakta, desinformation sprids allt enklare. Detta hotar yttrandefriheten, samhällsutvecklingen och i längden hela demokratin.

Att stärka den akademiska friheten krävs när hot och hat riktas mot forskare även i Sverige. Men också då politiska företrädare i det högerkonservativa blocket i Sveriges riksdag attackerar forskning inom vissa områden som konst och jämställdhet, eller ifrågasätter kurser vid Sveriges lärosäten.

Genom att skriva in akademisk frihet i högskolelagen blir det något som gäller för hela högskolans verksamhet, både utbildning och forskning. Det är en tydlig signal om att utbildning och forskning ska fredas. Lagförslaget är väl underbyggt utifrån utredning och remiss, och stödet har varit stort hela vägen.

Akademin själv kommer ha ansvaret att arbeta aktivt med hur detta ska omsättas i praktiken. Lärosätesledningarna har ett ansvar att prioritera frågan om akademisk frihet och värna en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inom de ramar som finns. Här har vi den värdegrund som redan gäller för statsanställda. Dess principer demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service utgår från regeringsformens grundläggande krav. Vi har också andra gällande lagar som lagen om etikprövning av forskning, lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet av forskning. Alla dessa redan gällande regleringar beskrivs i propositionen nu när vi stärker den akademiska friheten.

Vi stärker dessutom den fria forskningen genom ökade forskningsresurser till lärosäten i hela landet, samt en förstärkning av den fria forskningen via Vetenskapsrådet. Vi gör även en särskild satsning till den konstnärliga forskningen, ett område som Sverigedemokraterna i sin budgetmotion vill skära ned radikalt.

Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap kan aldrig tas för given, vi kommer fortsätta stå upp för detta varje dag. Det är därför vi nu vill lagstadga om akademisk frihet. Men det yttersta skyddet av den fria akademin sker på valdagen. Alla lagar och regler kan ändras, så det bästa sättet att värna demokratin är att rösta på rätt sida om historien, också vid nästa val. Bara så kan vi hålla högerpopulistiska krafter borta.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning

Gunilla Svantorp (S), utbildningsutskottets ordförande

Tomas Kronståhl (S) ledamot i utbildningsutskottet