"Svenska hav kommer snart att må bättre"
Publicerad
Debattartikel av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, landsbygdsminister Peter Kullgren och EU-minister Jessica Rosencrantz, Aftonbladet, 2 april 2025.
Sveriges hav mår inte bra. Flera fiskbestånd är alltför svaga. Vissa, som till exempel torsken, har redan kollapsat. Arbetet mot övergödningen behöver utvecklas. Klimatförändringarna innebär dessutom att problemen vi redan har i våra hav och vattendrag förvärras.
Alldeles för länge har Sverige gjort alldeles för lite för att vända den här utvecklingen – men det ändrar regeringen på nu. Vi presenterade i somras en översyn av havsmiljöpolitiken – den första som gjorts på 15 år. Nu lägger vi om kursen!
Regeringen arbetar intensivt med att genomföra havsmiljöpolitiken. Vi fokuserar på tre delar – arbetet mot övergödningen, ett ökat skydd för marina områden och ett hållbart fiske.
1. Regeringen växlar upp arbetet mot övergödning
Det behövs en nystart eftersom de förbättringar vi sett under de senaste 30–40 åren tyvärr har stannat av. Vi har satt ett tydligt mål för att utveckla arbetet mot övergödningen. Vi kommer varje år att följa upp resultatet av de åtgärder som sätts in och agera om resultaten inte är tillräckliga. Det är på tiden att vi mer systematiskt utvärderar hur arbetet går med att bekämpa övergödningen.
Vi utvecklar till exempel koordineringen av arbetet med att minska tillförseln av näringsämnen till våra vattendrag. Genom tydligare samordning stärks och effektiviseras åtgärdsarbetet. De insatser som myndigheter, företag, kommuner och föreningar genomför måste samordnas bättre för att bli effektiva.
2. Miljön i flera viktiga havsområden behöver skyddas i mycket större utsträckning
Sverige har genom konventionen om biologisk mångfald och EU:s biodiversitetsstrategi ställt sig bakom att 30 procent av havet ska vara skyddat år 2030.
Sedan i somras har regeringen pekat ut tre nya marina Natura 2000-områden; Risskären i Södermanland, Bråvikens arkipelag i Östergötland och Gnäggen-Storgrund i Västernorrland. Det ger dem ett starkt skydd.
Det är med glädje vi nu också föreslår att Nämdöskärgårdens nationalpark ska bildas. Det är ett unikt område i Stockholms skärgård och Sveriges första marina nationalpark i Östersjön.
Regeringen beslutade i januari om ett förbud mot så kallade skrubbrar inom sjöfarten i svenskt territorialvatten. Det har tidigare varit tillåtet att minska fartygens utsläpp av giftiga ämnen till atmosfären genom att tvätta fartygens avgaser med havsvatten som sedan släppts ut i havet, i stället för att de använder renare bränslen.
För att minska de giftiga utsläppen i våra hav arbetar Sverige för att få med våra grannländer på ett förbud mot skrubbrar både i Östersjön och på Nordostatlanten. Danmark och Finland är nu på god väg att följa Sverige och införa skrubberförbud.
3. Vi är också i färd med att förbättra fiskeförvaltningen
Vi har sett flera fiskbestånd kollapsa. Situationen för andra är akut, så utvecklingen måste vändas.
Fisket ska vara förenligt med en hållbar förvaltning av ekosystemen. Fiskeförvaltningen behöver kompletteras med förvaltningen av säl och skarv för att kunna bidra till en starkare integrering i, och i växelverkan med, havsmiljöarbetet.
I förhandlingarna om fiskekvoter, som sker inom EU, arbetar Sverige målinriktat och strategiskt med fokus på att stärka fiskbestånden.
Senast drev Sverige den mest restriktiva linjen av alla länder. För att fiskbestånden ska återhämta sig hade vi velat se betydligt lägre kvoter. Sveriges påverkansarbete för att övertyga andra länder om vår syn på fisket i Östersjön fortsätter med full kraft.
En god fiskeförvaltning och havsmiljö hänger ihop. Det är ett stort bekymmer att fisketrycket i Östersjön är för högt för att flera bestånd ska kunna återhämta sig tillräckligt.
För att ytterligare stärka skyddet avser regeringen att införa ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Att skydda miljön från bottentrålning är särskilt angeläget i marina skyddade områden.
Trålgränsen flyttas i år ut till tolv nautiska mil i området mellan norra Öland och norra Uppland. Det är en första temporär åtgärd för att skydda strömmingen när den leker.
Dessutom har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att förbereda internationella samråd om en permanent utflyttning av trålgränsen längs hela den svenska östersjökusten för alla båtar som är längre än 24 meter.
De undantag som finns för att få tråla innanför trålgränsen ses över.
När ekosystemen vid kusterna stärks genom bland annat ett minskat storskaligt fiske så gynnas det lokala småskaliga kustnära fisket, där fångsterna oftare hamnar på folks tallrikar i stället för att bli till fiskmjöl.
Regeringen vill att en större andel av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och bli till livsmedel i Sverige.
Regeringen arbetar aktivt i förhandlingarna om ett internationellt plastavtal för att få stopp på den snabba ökningen av plastavfall i haven. Sverige har också varit pådrivande när världens länder har enats om att skydda marina områden, värna våra marina ekosystem och den biologiska mångfalden i två tredjedelar av världshavet som ligger utanför nationell jurisdiktion.
Regeringen anser också att mineralutvinning från havsbotten i områden utanför nationell jurisdiktion ska stoppas, tills dess det finns kunskap nog att bedöma konsekvenserna av en sådan utvinning.
Havsbotten är rik på värdefulla metaller som är intressanta att utvinna. Innan vi börjar utvinna mineral från djuphaven anser regeringen att vi måste veta vad riskerar att förstöra.
Vi behöver ett friskt hav. Vi vill kunna njuta av rena skärgårdar och stränder. Vi vill fiska hållbart – för vår livsmedelsberedskap och vår konkurrenskraft. Vi har en lång bit kvar dit, men regeringen har de senaste åren tagit viktiga kliv för att utveckla havmiljöarbetet.
Våra svenska hav kommer snart att må bättre än de gjort på flera årtionden.
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister
Jessica Rosencrantz, EU-minister
Peter Kullgren, landsbygdsminister
