Nystart för en stärkt minoritetspolitik

1. Bakgrund

Sverige ska säkerställa efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Det är rättigheter som bl.a. följer av internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. För att åstadkomma efterlevnad och förverkliga det minoritetspolitiska målet har regeringen identifierat behovet av ett helhetsgrepp kring de utmaningar och möjligheter som finns inom området.

Propositionen Från erkännande till egenmakt. Regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) utgör grunden för arbetet med att ge skydd för de nationella minoriteterna och att stärka deras möjligheter till inflytande, samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

För stärka den lagstiftning som reglerar de nationella minoriteternas rättigheter har regeringen beslutat propositionen En stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:99). Propositionen är en del av den reviderade inriktningen för minoritetspolitiken. Lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2019. Denna dag (28/6) har regeringen beslutat om en skrivelse och ett antal uppdrag för att komplettera propositionen och för att ta nästa steg i arbetet. De samlade åtgärderna utgör därför en nystart för en stärkt minoritetspolitik.

2. Skrivelsen Nystart för en stärkt minoritetspolitik

Skrivelsen Nystart för en stärkt minoritetspolitik (skr. 2017/18:282) utvecklar den fortsatta inriktningen för minoritetspolitiken i de delar som inte är lagstiftning. I skrivelsen utvecklas det helhetsgrepp som regeringen tar om de utmaningar och möjligheter som finns på området. Därutöver beskrivs nystarten för politikområdet och ett antal olika åtgärder.

2.1 Nuläget inom minoritetspolitiken

En sammanfattad nulägesbild av situationen inom minoritetspolitikens tre delområden ges. Utvecklingen bland kommuner och landsting likväl som statliga insatser beskrivs. Det bedöms att det återstår arbete för att efter-levnaden av de nationella minoriteternas rättigheter ska kunna säkerställas.

2.2 Nästa steg för en stärkt minoritetspolitik

Länken mellan den minoritetspolitiska strategin, propositionen En stärkt minoritetspolitik och skrivelsen beskrivs. Det redogörs för de internationella åtagandenas betydelse och behovet av tydlighet i ansvarsfördelningen. Innebörden av ett helhetsgrepp utvecklas. Regeringen bedömer att stödet för de nationella minoriteternas riksorganisationer bör öka och att ett stöd till samiska riksorganisationer bör inrättas. Nästa steg inom minoritetspolitikens tre delområden beskrivs kortfattat.

2.3 Styrning, samordning och uppföljning för fortsatt utveckling

Regeringen redogör för styrningsfrågornas betydelse för minoritetspolitiken. Ett antal bedömningar görs, bl.a. att styrkedjan bör effektiviseras och att samverkan mellan olika offentliga aktörer bör öka. Det bedöms att ett mer strategiskt förhållningssätt bör tillämpas i myndighetsstyrningen. Regeringen anför att uppföljningssystemet bör utvecklas genom att förbättra dess systematik och långsiktighet.
Det finns behov av att stärka den nuvarande ordningen för samordning, utveckling och uppföljning. Regeringen aviserar därför avsikten att besluta en utredning för att närmare utreda och analysera myndighetsstrukturen för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken.

2.4 Långsiktigt arbete för språk och kultur

Regeringen bedömer att de nationella minoriteternas kultur ska stödjas och synliggöras. Det är nödvändigt att fortsatt vidta åtgärder för att bryta den pågående språkbytesprocessen och ett långsiktigt handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken bör därför utarbetas och antas. Organiseringen av språkcentrum eller motsvarande funktioner för att främja de nationella minoritetsspråken utreds. Hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska språkvarieteter utreds också.

2.5 Hälso- och sjukvård för de nationella minoriteterna

Situationen inom hälso- och sjukvården för de nationella minoriteterna beskrivs och regeringen anför övergripande motiv om behovet av utveckling på hälso- och sjukvårdsområdet. Det anförs att regeringen följer det arbete som pågår inom kunskapsnätverket för samisk hälsa. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bör ha långsiktiga metoder för att följa de nationella minoriteternas situation. Det görs en bedömning om att aktörer inom hälso- och sjukvården bör ha grundläggande kunskaper om de nationella minoriteterna för att möta individer som tillhör dessa på ett korrekt sätt.

2.6 Kompetensförsörjning för framtiden

Regeringen konstaterar att tillgången till personal med språk- och kultur-kompetens är avgörande och att arbetet med kompetensförsörjningsfrågor bör vara strategiskt och långsiktigt. Regeringen bedömer att bl.a. universitet och högskolor har en betydande roll i detta arbete.

2.7 Behov av ökad kunskap och synlighet

Den låga kunskapen om och den begränsade synligheten för de nationella minoriteterna i samhället beskrivs. Regeringen bedömer därför att såväl kunskapen som synligheten bör öka. I detta syfte bedöms att kunskapen om de nationella minoriteterna inom skolväsendet bör öka och regeringen konstaterar att det pågående arbetet inom folkbildningen följs.

3. Uppdrag till myndigheter

3.1 Uppdrag till Sametinget att utreda hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas

Sametinget ska utreda formerna för hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska språkvarieteter. Sametinget ska göra kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser av förslagen samt samråda med samiska organisationer. Uppdraget ska redovisas senast den 29/3 2019.

3.2 Uppdrag till Institutet för språk och folkminnen att utreda hur språkcentrum för de nationella minoritetsspråken kan organiseras

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) ska utreda formerna för hur språkcentrum för finska och meänkieli kan organiseras och utreda förutsättningarna för motsvarande funktioner för jiddisch och romani chib. ISOF ska analysera alternativ samt göra kostnadsberäkningar och konsekvensanalyser av förslagen. ISOF ska samråda med de nationella minoriteterna. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 februari och slutredovisas den 1 oktober 2019.

3.3 Uppdrag till Socialstyrelsen att ge stöd om nationella minoriteter

Socialstyrelsen har getts ett tvådelat uppdrag. Myndigheten ska dels informera kommuner, landsting, vårdgivare och andra berörda aktörer om minoritetslagens betydelse för socialtjänsten (särskilt äldreomsorgen) och hälso- och sjukvården. Myndigheten ska vidare genomföra en kartläggning av behovet av kunskapshöjande insatser inom socialtjänsten (särskilt äldreomsorgen) och hälso- och sjukvården, och vid behov lämna förslag till åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 10 maj 2019.

3.4 Institutet för språk och folkminnen ska tillgängliggöra språkliga resurser

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) ska under 2018 genomföra insatser för att tillgängliggöra språkliga resurser, bl.a. genom att digitalisera material. För detta ändamål disponerar ISOF 700 000 kronor under året.

4. Stöd till de nationella minoriteterna

4.1 Ökat organisationsbidrag till de nationella minoriteterna

Regeringen ökar engångsvis det organisationsbidrag som fördelas till de organisationer som företräder de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar med drygt 1 900 000 kronor under 2018. Regeringen ökar även engångsvis det belopp som ska användas till bidrag till och stöd för organisationer som företräder samer inom det minoritetspolitiska området med 480 000 kronor under 2018.
I skrivelsen aviserar regeringen att organisationsbidraget till de organisationer som företräder de nationella minoriteterna bör öka och att en motsvarande ordning bör införas för de riksorganisationer som företräder samer inom minoritetspolitiken.

4.2 Extra stöd för revitalisering av de nationella minoritetsspråken

Regeringen anslår 2 500 000 kronor för att Institutet för språk och folkminnen ska genomföra en extra fördelning av ekonomiskt stöd till projekt som bidrar till revitalisering av de nationella minoritetsspråken enligt förordningen (2010:21) om statsbidrag för insatser till stöd för de nationella minoritetsspråken. Det innebär en ökning av årets bidrag med drygt 60 procent.

4.3 Bidrag till Svenska Tornedalingars Riksförbund –Tornionlaaksolaiset för insamling och synliggörande

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) beviljas bidrag för vidare insamling och spridning av material med anledning av den förstudie om det historiska förhållandet mellan staten och tornedalingar respektive meänkielitalande. Bidraget ska även användas för förankring av processen efter förstudien inom den berörda minoriteten.