Nordiskt och nordiskt-baltiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete

Den 1 januari 2018 tog Sverige över samordningsansvaren för de nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8.

Våra nordiska länders gemensamma intressen och geografiska närhet gör det naturligt för oss att samarbeta inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Den starka värdegemenskap som de nordiska länderna delar i frågor som demokratifrämjande, upprätthållande av internationell rätt inklusive mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor, internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd och långsiktig utveckling avspeglas även i de nordiska ländernas utrikespolitik. Den nordiska solidaritetsförklaring som antogs 2011 uttrycker också viljan att samarbeta i solidarisk anda för att möta utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar.

Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas de senaste åren, såväl när det gäller engagemanget för närområdesfrågorna som för utökad samverkan kring viktiga globala frågor och den internationella utvecklingen. Samarbetet inom ramen för det informella nordiska utrikespolitiska samarbetet är fortsatt prioriterat, inte minst i ljuset av den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i vårt närområde. Under 2017 har Norge haft det samordnande ansvaret för N5.

Fokus för N5-samarbetet är det fördjupade nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, liksom aktuella angelägna frågor såsom nordiskt FN-samarbete, utvecklingen i EU inklusive i samband med Brexit, säkerhetsläget i Östersjöregionen, samt säkerhetspolitiska globala utmaningar (till exempel Nordkorea, Syrien). Relationen Norden – USA, frågor rörande terrorism, cybersäkerhet och den nordiska modellen är andra exempel på aktuella frågor.

Det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska utrikesministerierna och ambassaderna bygger på en lång tradition och fungerar väl. Samarbete sker också inom migration, konsulära frågor och på de administrativa områdena. Det finns idag nordiskt ambassadsamarbete i form av samlokalisering i olika former på ett trettiotal olika platser i världen och samarbetet utökas.

Varje år lämnar de nordiska utrikesministrarna en så kallad utrikespolitisk redogörelse till Nordiska rådet där de redogör för aktiviteter som ägt rum under året.

Det nordiska och det nordisk-baltiska (se nedan) samarbetena är viktiga komplement till befintliga och europeiska transatlantiska samarbeten inom b.la. FN, EU, OSSE, Europarådet och Nato.

Nordiskt-baltiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete

Det nordiskt-baltiska samarbetet NB8 är ett mötesformat med roterande samordningsansvar som regelbundet samlar de fem nordiska och tre baltiska länderna. Främsta fokus för NB8-formatet är regional utrikes- och säkerhetspolitik och aktuella frågor i närområdet. NB8 formatet inbegriper möten mellan de åtta ländernas statsministrar, utrikesministrar, försvarsministrar och respektive statssekreterare.

Svenskt samordningsansvar 2018

Med start den 1 januari 2018 har Sverige samordningsansvar för både N5 och NB8. Det som formellt faller på samordnande land är att arrangera årliga statsministermöten, utrikesministermöten, samt statssekreterar- och pol-chefsmöten. Uppgiften att samordna arbetet och stå värd för möten roterar mellan medlemsländerna i de två formaten på årsbasis.

Det samordnande landet tar också fram dagordningar för mötena inom båda formaten. Dagordningarna brukar innehålla frågor rörande såväl det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet som aktuella internationella frågor. Omprioriteringar kan bli aktuella då dagordningarna i hög grad styrs av aktuella men oförutsägbara utrikespolitiska- och säkerhetspolitiska frågor.

De två formaten delar många likheter vad gäller syfte, funktion, struktur och process. Samarbetena har inga formella sekretariat eller ordförandeskapsprogram. Däremot utformar landet som har samordningsansvaret för NB8 ett prioriterings- och inriktningsdokument som distribueras i medlemskretsen. Prioriteringar för de två samarbetena för 2018 är övergripande att bidra till processer som främjar dialog och öppenhet, verka för ett inkluderande Norden i förhållande till Baltikum, utveckla relationen till USA, förankra och driva FN-frågor, samt försvara och främja grundläggande värderingar och principer.

Samordningsansvaret sammanfaller även med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet.