Innehållet publicerades under perioden

-
Pressmeddelande från Finansdepartementet

Lägre upplåningskostnader för staten

Publicerad

Statens lånekostnader har minskat de senaste åren samtidigt som riskerna i förvaltningen har beaktats. En flexiblare styrning har gett Riksgäldskontoret bättre förutsättningar att nå det övergripande målet för statsskuldspolitiken ‒ att låna så billigt som möjligt utan att ta för stora risker. De slutsatserna drar regeringen i den skrivelse om utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2011-2015 som överlämnas till riksdagen idag.

‑ Låga marknadsräntor och god ordning i de offentliga finanserna har gjort att kostnaderna för statsskulden minskat de senaste åren. De allt lägre upplåningskostnaderna för staten är också ett resultat av en väl avvägd statsskuldspolitik och en effektiv skuldförvaltning, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Mer flexibel styrning av statsskulden

Regeringens styrning av statsskulden har under utvärderingsperioden gjorts mer flexibel. För löptidsstyrningen har intervall ersatt fasta värden. Inriktningen för statsskuldens löptid har varit runt 3,5 år (duration) under hela utvärderingsperioden. I riktlinjerna för 2015 ändrades styrningen av skulden i utländsk valuta så att valutaexponeringen ska minska med maximalt 30 miljarder kronor per år.

Minskade upplåningskostnader

Under 2015 var upplåningsräntan i statsobligationer i genomsnitt 0,5 procent jämfört med 2,4 procent under 2011. Räntekostnaderna på statsskulden var 16 miljarder kronor 2015, vilket var en halvering jämfört med 2011. Risken i statsskulden begränsas på flera olika sätt, både i regeringens riktlinjer och i Riksgäldskontorets strategier för upplåning och marknadsvård. Ränteomsättningsrisken begränsas av löptidsintervall som regeringen fastställer, medan refinansieringsrisken begränsas av att Riksgäldskontoret fördelar obligationsupplåningen jämnt under året. Refinansieringsrisken begränsas också genom att Riksgäldskontoret lånar i utländsk valuta. En upparbetad kanal till de internationella kapitalmarknaderna gör det möjligt att låna stora belopp på kort tid.

Oförändrad storlek på statsskulden som andel av BNP

Vid utgången av 2015 var den okonsoliderade statsskulden 1 403 miljarder kronor, motsvarande 34 procent av BNP. I förhållande till utvärderingsperiodens början är statsskulden som andel av BNP oförändrad. Vid 2015 års slut utgjorde 241 miljarder kronor av statsskulden lån som Riksgäldskontoret tagit upp för Riksbankens räkning. Vid en jämförelse av EU-ländernas offentliga skuldsättning används den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden). Maastrichtskuld omfattar förutom statsskulden även den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden. I måttet räknas AP-fondernas innehav av statspapper bort. För Sveriges del uppgick Maastrichtskulden till 43 procent av BNP vid 2015 års slut. Motsvarande skuldkvot för EU som helhet var 87 procent vid samma tidpunkt.

Styrning och utvärdering

Målet för statsskuldsförvaltningen är att låna så billigt som möjligt utan att ta för stora risker. Regeringen styr den övergripande inriktningen för statsskuldens förvaltning i årliga riktlinjebeslut. Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs i enlighet med målet och inom ramen för de riktlinjer som regeringen beslutat.
Statsskuldsförvaltningen utvärderas vartannat år i en skrivelse som lämnas till riksdagen. Eftersom målet för statsskuldspolitiken är långsiktigt görs utvärderingen i rullande femårsintervall.

Kontakt

Anna Söderström
Pressekreterare hos finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Per Franzén
Ämnesråd/Finansmarknadsavdelningen
Telefon 08 - 405 54 68
e-post till Per Franzén, via registrator