Gustav Fridolin har entledigats, Utbildningsminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Förslag till helhetslösning för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning

Publicerad

I dag överlämnades betänkandet ”Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar” (SOU 2016:46) till utbildningsminister Gustav Fridolin. Utredningen föreslår en helhetslösning av hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning får organiseras och hur insatserna till dessa grupper ska samordnas mellan staten, kommunerna och landstingen.

– Förslaget syftar till att garantera rätten till utbildning och öka måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning, liksom deras möjlighet att välja skola, säger den särskilda utredaren och nationella samordnaren Jan Sydhoff.

Utredningen konstaterar att dessa elever har en svår skolsituation och når målen i lägre utsträckning än genomsnittet. Grav språkstörning är en för många okänd funktionsnedsättning. Utredningen föreslår en definition av begreppet och bedömer gruppens storlek till 10 000 elever i grund- och gymnasieskolan, cirka 0,7 procent av det totala elevantalet.

Utredningen konstaterar också att det finns stora skillnader mellan olika skolor i landet, dels i hur stödet för eleverna organiseras, dels i vilken utsträckning skolorna har tillgång till personal med specifik kompetens kring dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning och lärarnas möjlighet till kompetensutveckling. För varje elev som misslyckas i skolan och inte tar sig in på arbetsmarknaden fullt ut medför det höga kostnader på lång sikt för samhället. Mot denna bakgrund lämnar utredningen förslag om en helhetslösning där skolans likvärdighet och kompensatoriska roll stärks genom bland annat statligt stöd riktat till hela målgruppen elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning.

– Det är en viktig utredning för den belyser de brister som finns i dagens undervisning, och de risker som finns med att elever med vissa funktionsnedsättningar inte har en likvärdig tillgång till utbildning av god kvalitet. Vi är angelägna om att fortsätta den dialog utredaren har haft med företrädare för de elever och verksamheter som berörs. Därför kommer vi att bjuda in dem till ett samtal om utredningens förslag, som en del i den politiska processen, säger Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.

Som ett svar på osäkerheten kring hur stödet till eleverna får organiseras föreslår utredningen en reglering i skollagen som ger skolhuvudmän rätt att utforma särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer. SAK-miljöer ska kunna inrättas på både grundskole- och gymnasienivå. Eftersom gymnasieskolans breda utbud gör det svårt för kommuner att erbjuda SAK-miljöer inom alla program och inriktningar föreslår utredningen att Örebro kommun får i uppdrag att anordna utbildning inom alla gymnasieprogram vid riksgymnasiet för elever med grav språkstörning, RgS.

Utredningen förslår också att statens, kommunernas och landstingens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning samordnas från nationell nivå ända in i klassrummen genom så kallade regionala nav. Regionala samordnare med tillgång till specifik kompetens kring dessa funktionsnedsättningar leder arbetet. De regionala samordnarna ska verka för att regionerna utifrån elevgruppens behov erbjuder flera typer av undervisning med hög kvalitet, allt ifrån stöd och anpassning i reguljär klass till etablering av lokala eller regionala SAK-miljöer.

En av nycklarna till skolframgång är språket, vilket gör rätten till undervisning i teckenspråk central för alla elever som behöver det. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att undervisning i teckenspråk erbjuds på samma villkor som undervisning i nationella minoritetsspråk och att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska kunna tillhandahålla fjärrundervisning när kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare.

Utöver detta innehåller utredningens helhetslösning bland annat följande förslag:

  • En årlig avsättning av riktade medel för skolhuvudmännens insatser för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, i reguljär klass såväl som i SAK-miljöer.
  • Ett förtydligande av SPSM:s roll att aktivt verka för att alla elever med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
  • En stärkt ställning för teckenspråket inom specialskolan, dels genom att målgruppens behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö lyfts in i skollagen och förtydligas, dels genom en koncentration av verksamheten för att kunna garantera livaktiga teckenspråkiga miljöer.

Skollagens målgruppsdefinition för specialskolan har av såväl myndigheter som intresseorganisationer uppfattats som problematisk. Utredningen lämnar därför även förslag om en tydligare målgruppsdefinition för specialskolan som innebär att den ska ta emot elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö, elever med dövblindhet och elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning som leder till behov av omfattande anpassning. Det innebär att de 10 000 eleverna med grav språkstörning får sin rätt till utbildning tillgodosedd genom ett stärkt stöd i reguljär klass, i SAK-miljöer och på RgS.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Kontakt

Jan Sydhoff
Särskild utredare
Telefon (växel) 08-405 10 00
Emma Stark
Pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin
Telefon (växel) 08-405 10 00