Innehållet publicerades under perioden

-

Förändrat efterlevandestöd

Regeringens förslag om förändringar av efterlevandestödet skickas i dag på remiss. Förslaget innebär att möjligheten till retroaktiv ersättning minskar. Syftet är att systemet ska anpassas så att barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna och barn till föräldrar som inte bor ihop ska få ett mer likvärdigt stöd.

- Vi har en ny situation i och med det ökade antalet ensamma barn som kommer till Sverige. Dessutom har praxis om vilken utredning som krävs för efterlevandestöd förändrats. Därför har vi gjort en översyn av stödet till barn som inte kan försörjas av en eller båda sina föräldrar. Det är viktigt att olika system fungerar bra tillsammans och att det inte finns för stora skillnader mellan förmåner som riktas till barn som inte lever med båda sina föräldrar, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Möjligheten att bevilja efterlevandestöd retroaktivt begränsas från dagens två år till en månad i de fall en ansökan behöver göras. Efterlevandestöd behöver sökas i de fall barnet är bosatt i Sverige men den avlidna föräldern inte var bosatt i Sverige vid dödsfallet. En ansökan behöver också göras om föräldern har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit. Om barnet och den avlidna föräldern var bosatta i Sverige behövs däremot ingen ansökan då informationsöverföringen från Skatteverket till Pensionsmyndigheten sker automatiskt.

Bakgrund till förslaget

Regeringen gav i regleringsbreven för 2016 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur nyanlända flickor och pojkar, vars ena eller båda föräldrar är avlidna eller saknas, söker och får underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Myndigheterna konstaterade att de skillnader som finns mellan nuvarande regler för efterlevandestöd och underhållsstöd behöver rättas till, då skillnaderna kan ge incitament till att lämna felaktiga uppgifter. Den mycket stora skillnaden för retroaktiv ersättning som finns mellan stöden lyftes som ett särskilt problem. Regeringens förslag tar sikte på att ta bort skillnaden i retroaktivitet mellan de två stöden.

Efterlevandestöd och underhållsstöd

Efterlevandestöd betalas ut till barn som är bosatta i Sverige och vars ena eller båda föräldrar är avlidna eller är försvunna och kan antas vara avlidna. Stödet administreras av Pensionsmyndigheten och är en del av pensionssystemet. Idag kan efterlevandestöd beviljas retroaktivt som längst två år före ansökningsmånaden.

För de barn som har föräldrar som arbetat in pension i Sverige betalas barnpension ut, beroende på hur hög barnpensionen är kan den fyllas ut med efterlevandestöd, som är ett grundskydd. Syftet med efterlevandestödet är att garantera barn en lägsta rimliga levnadsstandard. Beloppet är knutet till prisbasbeloppet och kan som lägst bli 1 493 kronor per månad (om en förälder avlidit). Det motsvarar 40 % av ett prisbasbelopp per år. Om båda föräldrarna är avlidna är ersättningen 80 % av ett prisbasbelopp per år.

Underhållsstöd betalas ut för barn som har föräldrar som inte bor tillsammans. För att få underhållsstöd ska barnet bo varaktigt hos endast en av föräldrarna (boföräldern) eller bo växelvis hos båda föräldrarna. Det är positivt om föräldrarna istället kan komma överens om ett underhållsbidrag. Om föräldrarna inte kommer överens kan den förälder som barnet bor hos ansöka om underhållsstöd. Fullt underhållsstöd är 1 573 kronor per månad och barn. Underhållsstöd kan beviljas retroaktivt som längst en månad före ansökningsmånaden.

Kontakt

Victor Harju
Pressekreterare hos socialminister Annika Strandhäll
Telefon (växel) 08-405 10 00