Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Proposition om historiskt klimatpolitiskt ramverk överlämnas till riksdagen

Publicerad

Regeringen har i dag beslutat om propositionen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. I propositionen föreslår regeringen en klimatlag och nya klimatmål som ska ge Sverige en ambitiös, långsiktig och stabil klimatpolitik.

Propositionen om ett nytt klimatpolitiskt ramverk har idag beslutats av regeringen. Ramverket består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd, och baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen. Syftet med ramverket är att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Propositionen kommer nu överlämnas till Riksdagen för behandling under våren.

– Klimatfrågan är en av mänsklighetens största utmaningar och ett syfte med klimatlagen är att understryka klimatfrågans särskilda vikt. Den nya lagen stärker förutsätt­ning­arna att bedriva en politik som är långsiktig och kontinuerlig, vilket är precis vad klimatfrågan behöver. Den gör det enklare att granska om regeringens politik är tillräckligt ambitiös för att nå klimatmålen, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.

Som ett långsiktigt klimatmål föreslår regeringen att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Förslagen i propositionen bygger på Miljömålsberedningens överenskommelse som presenterades i två delbetänkanden under 2016. Bakom överenskommelsen står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet.

Enligt regeringens förslag kommer den nya klimatlagen träda i kraft 1 januari 2018.

Presskontakt

Annika Flensburg
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 21 januari 2019 och den 4 februari 2021 var hon miljö- och klimatminister samt vice statsminister.

Mellan den 25 maj 2016 och den 21 januari 2019 var hon minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 25 maj 2016 var hon biståndsminister.

Fakta om klimatmålen

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Det kan exempelvis vara ökade upptag av koldioxid i skog och mark samt investeringar i andra länder.

Etappmål för 2030 och 2040 sätts för att säkerställa att det långsiktiga målet för 2045 uppnås. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU:s utsläppshandelssystem.