Försvarsberedningen överlämnar rapport om totalförsvaret

Onsdagen den 20 december 2017 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 till försvarsminister Peter Hultqvist.

  • Försvarsberedningen överlämnade sin rapport

    Försvarsberedningen överlämnade sin rapport till försvarsminister Peter Hultqvist.

    Foto: Marcus Björkman/Regeringskansliet

  • Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow överlämnade beredningens rapport till försvarsminister Peter Hultqvist.

    Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow överlämnade beredningens rapport till försvarsminister Peter Hultqvist.

    Foto: Marcus Björkman/Regeringskansliet

Försvarsberedningen konstaterar i rapporten att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.

Försvarsberedningen föreslår att målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Försvarsberedningen lämnar i rapporten förslag som innebär att totalförsvaret ges en förbättrad förmåga och uthållighet att hantera ett väpnat angrepp och krig på svenskt territorium samt situationer med så kallad gråzonsproblematik. Förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet under tre månader samt krig under del av denna tid ska vara utgångspunkten för planeringen och grunden för totalförsvarets samlade förmåga. Förslagen innebär bland annat tydligare ansvars- och ledningsförhållanden, etablerandet av ett befolkningsskydd, förstärkningsresurser för räddningstjänsten och polisen, en förbättrad förmåga inom sjukvården att hantera större skadeutfall, förbättrad informations- och cybersäkerhet samt en ökad beredskap inom livsmedels- och energiförsörjningen. Förslagen bedöms också stärka den fredstida krisberedskapen. Förslagen medför att nuvarande försvarspolitiska inriktning, som gör gällande att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen, kompletteras med åtgärder för de specifika krav som ett krig ställer. Det civila försvarets förmåga kommer att utgöras både av samhällets grundläggande förmåga att hantera fredstida kriser samt samhällets planering och förberedelser för den mest extrema situationen, nämligen krig.

Försvarsberedningen uppskattar att kostnaderna för de förslag som lämnas i rapporten för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret sammantaget uppgår till cirka 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021–2025.

Avvägningar och förslag rörande svensk säkerhetspolitik och tillhörande konsekvenser och ambitioner rörande den militära förmågan i perioden 2021 till och med 2025 kommer att presenteras av Försvarsberedningen senast den 14 maj 2019.

Försvarsberedningen 2018

Försvarsberedningen består av Björn von Sydow (S), ordförande, Kenneth G Forslund (S), Åsa Lindestam (S), Beatrice Ask (M), Karin Enström (M), Hans Wallmark (M), Roger Richtoff (SD), Anders Schröder (MP), Daniel Bäckström (C), Lotta Johnsson Fornarve (V), Allan Widman (L) samt Mikael Oscarsson (KD).

Sakkunniga och experter är Anna-Karin Eneström, utrikesråd för politiska frågor (UD), Sara Uddenberg, kansliråd (UD) Yosef Belachew kansliråd (Finansdepartementet), Ingvar Lindholm, kansliråd (Ju), Svante Werger, kommunikationsdirektör (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap), Urban Molin, brigadgeneral (Försvarsmakten) och Marie Holmberg, chef ledningsstaben (FMV) .

I beredningens sekretariat ingår Tommy Åkesson, huvudsekreterare, Micaela Bodelius, Adrienne Coyet Folke, Johannes Malminen, Dan Fagerberg och Patrik Asplund.