Statens upplåningskostnader har fortsatt att minska

Statens lånekostnader har under de senaste fem åren fortsatt att minska samtidigt som riskerna i förvaltningen sänkts visar en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2013‒2017 som överlämnas till riksdagen idag.

- En låg statsskuld och ordning i statens finanser är de viktigaste faktorerna för att säkerställa låga kostnader för statsskulden. Den globala och svenska räntenedgången, en väl avvägd statsskuldspolitik och en effektiv skuldförvaltning är också viktiga förklaringar till varför statens upplåningskostnader har minskat, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Anledningen till att riskerna har sänkts är att löptiden gjorts längre och valutaexponeringen minskats. En något flexiblare styrning har också stärkt Riksgäldskontoret förutsättningar att efterleva det övergripande målet för statsskuldspolitiken ‒ att låna så billigt som möjligt utan att ta för stora risker. De slutsatserna drar regeringen i den skrivelse om utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2013‒2017 som överlämnas till riksdagen idag.

Löptiden har förlängts

Under 2016 och 2017 förlängdes statsskuldens löptid. Förlängningen medför minskade variationer i kostnaden för den nominella kronskulden. Bakom besluten låg analyser om att kostnadsfördelen med att låna kort minskat. För statsskulden som helhet ökade löptiden från 4 till 5 år under utvärderingsperioden. Flexibiliteten i löptidsstyrningen har utökats något i syfte att undvika omotiverade transaktionskostnader.

Valutaexponering har minskat

År 2015 påbörjades en gradvis minskning av valutaexponeringen i statsskulden. Den årliga minskningstakten begränsas av ett tak på 30 miljarder kronor, men den planerade minskningstakten är 20 miljarder kronor per år. Beslutet om att gradvis minska valutaexponeringen togs efter ett flerårigt analysarbete som visat att det inte finns tillräckligt stöd för att valutaexponering ger lägre förväntade kostnader för staten. Samtidigt skapar exponering mot andra valutor valutarisk. Genom att valutaexponeringen minskar reduceras riskerna utan att de förväntade kostnaderna ökar.

Upplåningskostnaderna har minskat

Den allmänna ränteutvecklingen globalt och i Sverige har gjort att statens upplåningskostnad fortsatt att minska. Upplåningsräntan i en tioårig nominell obligation var 2 procent under 2013 och ner mot 0,5 procent under 2016 och 2017. Räntebetalningarna på statsskulden var i genomsnitt 11 miljarder kronor per år under utvärderingsperioden.

Minskad statsskuld i förhållande till BNP och betydligt lägre än EU-genomsnittet

Vid utgången av 2017 var den okonsoliderade statsskulden 1 328 miljarder kronor, motsvarande 29 procent av BNP. I förhållande till utvärderingsperiodens början innebär detta att statsskulden som andel av BNP minskat med 2 procentenheter. Vid en jämförelse av EU-ländernas offentliga skuldsättning används den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden). För Sveriges del uppgick Maastrichtskulden till 42 procent av BNP vid 2016 års slut. Motsvarande skuldkvot för EU som helhet var 83 procent vid samma tidpunkt.

Uppdrag till Riksgäldskontoret

Utvärderingen har resulterat i två uppdrag till Riksgäldskontoret. Den första är att överväga om det är lämpligt att ha avvecklat premieobligations-upplåningen när de sista premieobligationerna löper till förfall 2021, vilket bl.a. ges mot bakgrund av att upplåningsformen inte bidragit till att sänka kostnaderna för statsskulden sedan 2014. Det andra uppdraget handlar om att inom ramen för det statsskuldspolitiska målet och riktlinjerna för statsskuldens förvaltning om möjligt vidta ytterligare åtgärder så att det kassaöverskott som uppstod i slutet av 2017 återgår till historiskt normala nivåer.

Hur statsskuldsförvaltningen styrs och utvärderas

Målet för statsskuldsförvaltningen är att låna så billigt som möjligt utan att ta för stora risker. Regeringen styr den övergripande inriktningen för statsskuldens förvaltning i årliga riktlinjebeslut. Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs i enlighet med målet och inom ramen för de riktlinjer som regeringen beslutat. Statsskuldsförvaltningen utvärderas vartannat år i en skrivelse som lämnas till riksdagen. Eftersom målet för statsskuldspolitiken är långsiktigt görs utvärderingen i rullande femårsintervall.

 

Kontakt

Martin Kling
Pressekreterare hos finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-539 57 29
e-post till Martin Kling, via registrator
Per Franzén
Ämnesråd/Finansmarknadsavdelningen
Telefon 08 - 405 54 68
e-post till Per Franzén, via registrator