Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande

I går lämnade regeringen en promemoria på remiss med kompletterande underlag till Mottagandeutredningens två förslag för hur eget boende för asylsökande, EBO, kan reformeras. Regeringens ambition är att genomföra en reformering av EBO efter valet. Båda förslagen som remitterats syftar till att minska segregationen i samhället och trångboddheten som är förknippad med EBO i vissa kommuner.

Boendeformen eget boende för asylsökande, EBO, har under lång tid i vissa kommuner med socioekonomiska utmaningar lett till trångboddhet, osäkra boendeförhållanden och flyttkedjor som riskerar att försena den enskildes etablering i det svenska samhället. I vissa områden kan och har EBO även lett till problem för barn och unga att klara skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet och ökad segregation.

Inom ramen för regeringens långsiktiga satsning på kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar har regeringen identifierat 32 kommuner med delområden med socioekonomiska utmaningar utifrån kriterierna arbetslöshet, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och valdeltagande. De två förslagen som nu remitteras syftar till att ge dessa kommuner en möjlighet att begränsa EBO i områden med socioekonomiska utmaningar.

Förslag på åtgärder

Promemorian som nu har remitterats kompletterar de två alternativa förslag som Mottagandeutredningen har lämnat för att motverka negativa sociala konsekvenser av EBO, utan att regeringen tar slutlig ställning till vilken modell som bör gälla. Remisstiden för Mottagandeutredningen förlängs också till den 15 november.

Det ena förslaget, en så kallad områdesbegränsning, innebär att en asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende (EBO) i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning. Det andra förslaget, en så kallad social prövning, innebär att en asylsökande som ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar måste ha en bostad av lämplig storlek för det antal personer som bor där för att ha rätt till dagersättning. Liksom hittills ska Migrationsverket ordna boende för de asylsökande som väljer att inte bo i EBO.

Enligt båda förslagen ska kommunerna själva få ange om de vill omfattas av begränsningen och vilka bostadsområden som ska omfattas. 

Positiva effekter på sikt

Förslagen bedöms ha flera positiva effekter i de berörda kommunerna, bland annat minskad segregation i samhället och minskad trångboddhet. Vidare bedöms förslagen leda till att fler asylsökande kommer att välja att bo där förutsättningarna för integration är bättre. Kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar kommer också att avlastas. Därmed ökar deras förutsättningar att erbjuda välfärdstjänster till såväl asylsökande som övriga kommuninvånare.  

Promemorian lämnas nu på remiss till den 15 november tillsammans med Mottagandeutredningens övriga förslag som sedan tidigare remitterats. Ambitionen är att reformen av EBO ska få genomslag från den 1 januari 2020.

Fakta

Promemorian som nu remitteras kompletterar de förslag som Mottagandeutredningens har lämnat för att motverka negativa sociala konsekvenser av EBO. Remisstiden för Mottagandeutredningen förlängs också till den 15 november.

De 32 kommuner som har identifierats av regeringen och som omfattas av förslagen är: Borlänge, Borås, Botkyrka, Eskilstuna, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uddevalla, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro.

Kontakt

Joanna Abrahamsson
Pressekreterare hos migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon
Telefon 08-405 42 02
Mobil 072-543 84 89
e-post till Joanna Abrahamsson