Nordiska socialområdet behöver kunskap som fungerar i praktiken

Det socialpolitiska arbetet behöver stärkas för att kunna möta de utmaningar som Norden står inför idag. Det skriver den tidigare isländske socialministern Árni Páll Árnason i en ny rapport med fjorton förslag till förbättringar inom det nordiska socialområdet. Centralt i rapporten är vikten av mera fokus på kunskap som fungerar i praktiken.

– Rapporten är ett viktigt underlag inför nästa steg, när vi ska gå från ord till handling och stärka det sociala arbetet i Norden. Många av de utmaningar som tas upp är gemensamma och vi känner igen dem från Sverige, till exempel konsekvenser av en åldrande befolkning och behovet av stärkta insatser för våra mest utsatta medborgare. Jag tror det finns stora möjligheter och fördelar om vi möter detta tillsammans, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Jag tycker att den här rapporten sätter fingret på flera viktiga punkter där de nordiska länderna kan arbeta tillsammans för att stärka det sociala området. Och jag ser goda förutsättningar till att rapporten kommer att bidra positivt till detta, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet.

I rapporten ”Kunskap som fungerar i praktiken -  stärkt nordiskt samarbete på Socialområdet” riktar den tidigare isländske socialministern Árni Páll Árnason fokus på att det nordiska samarbetet behöver vara mer kunskapsbaserat och efterfrågeorienterat.

Det pekas på att det inom vissa områden finns frågetecken om det som erbjuds verkligen efterfrågas, samt att de offentliga systemen inte alltid är tillräckligt samordnade. Det gäller även forskning.

I Sverige har nu myndigheterna Forte och SBU gått ut till Sveriges 300 socialchefer och frågat vilken ny kunskap som behövs inom socialtjänstens verksamhetsområde. Svaren ska användas för att finansiera ny forskning som kan förbättra socialtjänstens verksamhet för klienter och brukare.

Árni Páll Árnason anser också att frivilligorganisationer spelar en viktig roll på det sociala området och påpekar att de i många fall har lyckats involvera användargrupper, som till exempel ungdomar. Här finns en stor innovativ potential som det nordiska samarbetet tillsammans kan utveckla.

I våras lämnade den svenska regeringen skrivelsen ”En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället” till riksdagen. I denna presenteras regeringens viktigaste insatser för ett starkt och självständigt civilsamhälle.

Nordiskt samarbete på Socialområdet

Nordiska social- och hälsoministrarna i Nordiska ministerrådet beslutade den 30 mars 2017 att be generalsekreteraren att genomföra en strategisk översyn av nordiskt samarbete på det sociala området. Syftet med översynen är att utveckla och stärka det nordiska sociala samarbetet så att det anpassas till ländernas behov och leder till konkreta resultat.  Genomlysningen har letts av Árni Páll Árnason, tidigare socialminister på Island.

Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. I praktiken är statsministerns övergripande ansvar delegerat till de nordiska samarbetsministrarna – för Sveriges del utrikesminister Margot Wallström – och till Nordiska samarbetskommittén som svarar för den löpande koordineringen av det officiella politiska nordiska samarbetet. Ordförandeskapet roterar mellan de fem medlemsländerna för ett år i taget. 2018 är Sverige ordförande.

Kontakt

Victor Harju
Pressekreterare hos socialminister Annika Strandhäll
Mobil 072-504 36 70
e-post till Victor Harju