Skärpta straff vid grova brott mot välfärdssystemen m.m.

Regeringen överlämnar idag en remiss till Lagrådet med förslag om att skärpa lagstiftningen kring brott mot välfärdssystemen. Ändringarna syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet och förhindra felaktiga utbetalningar.

Grunden för en modern välfärdsstat är ett samhälle som lägger stor vikt vid att välfärden ska komma alla till del. Att rätt bidrag eller förmån ska tillfalla rätt person eller rätt företag är en central och självklar del.

- Varje brott mot välfärdssystemen skadar tilltron till välfärdsstaten som sådan. Regeringen har redan genomfört ett stort antal åtgärder för att skydda välfärden mot brottslighet och nu kommer fler förslag, säger finansministern Magdalena Andersson.

I lagrådsremissen föreslår regeringen att bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felak­tiga utbetalningar från välfärdssystemen ska omfatta fler välfärdsför­måner som t.ex. tandvårdsstöd och arbetsmarknadspolitiska stöd. Det är stöd som betalas ut till företag och kan uppgå till betydande belopp.

Regeringen föreslår också att maximistraffet för grovt bidragsbrott ska skärpas från fyra till sex år och att preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidragsbrott ska förlängas från två till fem år. Ytterligare ett förslag är att kommuner ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

- Välfärdsbrottsutredningen har pekat på att bidragsbrott är vanligt inom den grova organiserade brottsligheten. Inte en enda krona vi satt av för välfärden ska finansiera organiserad brottslighet. Nu föreslår vi samma maxstraff för grovt bidragsbrott som för grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det är exempelvis vid organiserad brottslighet det kan komma ifråga, säger Magdalena Andersson.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Kontakt

Per Strängberg
Pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-093 90 56
e-post till Per Strängberg