Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet

Regeringen föreslår lagändringar för mer likabehandling vid utstationering

Publicerad

Regering har beslutat om en lagrådsremiss för att Sverige ska implementera EU:s ändringsdirektiv till utstationeringsdirektivet. I lagrådsremissen föreslår regeringen en rad lagändringar som ska ge mer lika villkor mellan utstationerad- och inhemsk arbetskraft. Regeringen föreslår också skärpta regler om anmälningsskyldighet vid utstationering och att tillträdesrätten för regionala skyddsombud ska utvidgas.

– Svenska villkor och löner ska gälla i Sverige. Ändringsdirektivet är en seger för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi går också fram med förslag om att ge regionala skyddsombud tillträdde till alla arbetsplatser som har eller brukar ha kollektivavtal. Som lagen är idag riskerar kravet på att arbetstagarorganisationen ska ha en medlem på arbetsstället att leda till att regionala skyddsombud inte får tillträde till arbetsställen där de skulle behövas. De regionala skyddsombudens arbete är oerhört viktigt, det kan ytterst handla om liv och död, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

EU beslutade 2018 om ett ändringsdirektiv till utstationeringsdirektivet. Ändringsdirektivet innebär att utstationerade arbetstagare i större utsträckning ska likabehandlas med inhemska arbetstagare i frågor om lön och andra arbetsvillkor. Direktivet innehåller också bestämmelser om utökat skydd för uthyrda utstationerade arbetstagare och långvarigt utstationerade arbetstagare.

För att genomföra ändringen i EU:s utstationeringsdirektiv har nu regeringen beslutat om en lagrådsremiss med en rad förslag som ska leda till mer likabehandling mellan inhemsk och utstationerad arbetskraft på svensk arbetsmarknad och ett stärkt skydd vid utstationering.

Mer likabehandling vid utstationering

Regeringen föreslår i lagrådsremissen att villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal ska utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre begränsas till minimilön.

Skyddet för uthyrda utstationerade arbetstagare som kommer till Sverige föreslås utökas. De föreslås få lika villkor som svenska uthyrda arbetstagare.

Skyddet vid långvarig utstationering föreslås även förstärkas genom att i princip samtliga arbets- och anställningsvillkor ska tillämpas på långvarigt utstationerade arbetstagare. En utstationering kan i regeringens förslag anses som långvarig genom att olika arbetstagares utstationeringstid läggs samman.

Skärpta regler om anmälningsskyldighet vid utstationering

I lagrådsremissen föreslår regeringen skärpningar av bestämmelserna om anmälningsskyldighet och kontaktperson i utstationeringslagen. Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige ska vara skyldiga att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket om utstationeringen och utse en kontaktperson i Sverige från första dagen istället för som tidigare först efter fem dagar.

Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare ska vara skyldiga att lämna dokumentation till tjänstemottagaren i Sverige som visar att en anmälan har gjorts till Arbetsmiljöverket. Tjänstemottagare i Sverige ska vara skyldiga att underrätta Arbetsmiljöverket om den utstationerande arbetsgivaren inte visar att anmälningsskyldigheten fullgjorts. En sanktionsavgift ska tas ut om arbetsgivaren eller tjänstemottagaren inte fullgör dessa skyldigheter.

Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden

Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden har ökat. Arbetstagare stannar allt kortare på en och samma arbetsplats och andelen visstidsanställda, inhyrda och utstationerade arbetstagare har blivit större. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden innebär att det finns anledning att anta att fler arbetstagare i dag jämfört med tidigare arbetar på en arbetsplats där det saknas ett lokalt skyddsombud.

I lagrådsremissen föreslår regeringen en utvidgning av tillträdesrätten för regionala skyddsombud genom en ändring i arbetsmiljölagen. De regionala skyddsombudens tillträdesrätt föreslås utökas till att även omfatta arbetsställen där en arbetstagarorganisation inte har någon medlem men där organisationen är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren.

Syftet med förslaget är att komma tillrätta med de problem som har uppstått på den förändrade arbetsmarknaden genom att stärka arbetsmiljöarbetet på arbetsställen som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete och därigenom förebygga ohälsa och olyckor i arbetet.