Pressmeddelande från Försvarsdepartementet

Omfattande satsningar på totalförsvaret

Publicerad

Regeringen föreslår i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 en avsevärd förmågeökning inom såväl det militära som civila försvaret. Propositionen innefattar förslag om en ny utökad krigsorganisation med förstärkningar inom samtliga försvarsgrenar och funktioner samt återinrättande av fem regementen och en flygflottilj. Vidare innebär propositionen omfattande investeringar i omsättningsmateriel och ammunition, förstärkningar av cyberförsvaret och försvarsunderrättelseförmågan samt en fördubbling av grundutbildningsvolymerna. Inom det civila försvaret stärks motståndskraften inom flera viktiga samhällsfunktioner.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

- Det här innebär den största ambitionshöjningen av försvarsförmågan på 70 år. Förslagen i propositionen bygger på helheten av försvarsberedningens förslag och är centrala för att kunna genomföra en nödvändig förmågeökning av det militära och civila försvaret, säger Peter Hultqvist.

Under perioden 2021–2025 kommer nivån på anslagen till det militära förslaget att ha ökat med 27,5 miljarder kronor, i jämförelse med 2020. Totalt kommer 79 miljarder kronor att tillföras det militära försvaret under perioden. Tillsammans med de anslagsökningar som regeringen beslutat, föreslagit och aviserat under perioden 2014–2020 kommer anslagen till det militära försvaret att ha ökat med 85 procent i fasta priser mellan 2014 och 2025. Utöver de ökningar av den ekonomiska ramen som tidigare aviserats fram till 2025, tillförs 1 miljard kronor 2024 och ytterligare 1 miljard kronor 2025. Det innebär sammanlagt ytterligare 3 miljarder kronor än vad som tidigare aviserats fram till 2025. Den ekonomiska ramen 2025 prolongeras fr.o.m. 2026. Detta innebär att det sammantaget tillförs ytterligare 13 miljarder kronor mellan åren 2024 och 2030. År 2023 kommer regeringen att genomföra en kontrollstation och utvärdera förverkligandet av försvarsbeslutet för att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas enligt riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram.

Satsningarna innebär att totalförsvarets förmåga fortsatt stärks och att totalförsvaret utformas och dimensioneras för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige, inbegripet krigshandlingar på svenskt territorium.

- Förslagen i propositionen ska ses mot bakgrund av att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa över tid har försämrats. Sverige kommer att påverkas om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde och ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Förstärkning av krigsorganisationen och utökning av grundorganisationen

Inom det militära försvaret ska krigsorganisationens uthållighet förstärkas och en bättre balans åstadkommas mellan verkans- och stödförband. En ny utökad krigsorganisation föreslås därför organiseras från 2021 som successivt fylls upp under 2020-talet för att vara fullt genomförd 2030. Propositionen som nu läggs innebär en grund för att helheten av försvarsberedningens förslag ska kunna genomföras fram till 2030 krigsförmågan kommer att öka i alla krigsförband och försvarsgrenar.

Därtill stärks cyberförsvaret samt försvarsunderrättelseförmågan. Omfattande investeringar i omsättningsmateriel och ammunition genomförs vidare.

Av geografiska, beredskaps- och utbildningsskäl föreslår regeringen, som tidigare meddelats, att Försvarsmaktens grundorganisation utökas genom en återetablering av ett antal regementen och flottiljer.
De organisationsenheter som återinrättas är Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn, Dalregementet (I 13) i Falun samt Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement i Östersund.

Fler värnpliktiga

Det totala antalet befattningar inom krigsorganisationen bedöms öka till ca 90 000, att jämföra med ca 60 000 befattningar 2020. Det innebär att även antalet totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning successivt utökas till 8 000 värnpliktiga per år till 2025.

Stärkt civilt försvar

Det civila och militära försvaret är ömsesidigt förstärkande. Vid sidan av de ökade anslagen till det militära försvaret sker en stegvis förstärkning också av det civila försvaret som innebär att summan av medel avseende civilt försvar år 2025 uppgår till 4,2 miljarder kronor. Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front. Motståndskraften inom de viktigaste samhällsfunktionerna ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post. För att värna balansen i totalförsvaret är det viktigt att också det civila försvaret prioriteras och fortsätter att utvecklas.

- Förslagen i propositionen är centrala för att kunna genomföra den förmågeökning av det militära och civila försvaret som regeringen anser vara nödvändig. Det handlar om att fortsatt kunna hävda vår suveränitet i en alltmer mer komplicerad säkerhetspolitisk verklighet, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Presskontakt

Toni Eriksson
Pressekreterare hos försvarsminister Peter Hultqvist
Telefon 08-405 10 00
Mobil 073-072 83 16
e-post till Toni Eriksson

Pressträffen webbsänds

Du kan följa pressträffen live eller se den i efterhand på regeringen.se eller på Regeringskansliets Youtubekanal.