Innehållet publicerades under perioden

-
Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet

Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden

Publicerad

Regeringen har i dag lämnat besked om nästa steg mot att uppfylla den sakpolitiska överenskommelsen (januariavtalet) om att reformera arbetsrätten. Detta genom ett genomförande av partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd. Förslagen som nu presenteras bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Ladda ner:

I januariavtalet enades Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna om att arbetsrätten ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. I januariavtalet är partierna även överens om att ifall parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.

Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet kom den 4 december 2020 överens om en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Regeringskansliet beslutade den 11 januari 2021 om tre interna bokstavsutredningar. Utredningarnas uppdrag har varit att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i de delar som rör anställningsskydd och tillhörande a-kassefrågor samt att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i linje med parternas förslag i de delar som rör en ny offentlig omställningsorganisation och ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

Uppdraget har varit att lämna ändamålsenliga förslag för överenskommelsens genomförande och säkerställa att förslagen fungerar på hela arbetsmarknaden, både för privat och offentlig sektor.

Bokstavsutredningarna föreslår bland annat:

Arbetsrätten reformeras så att arbetsgivare får ökad flexibilitet och bättre möjlighet att anpassa kompetensen efter verksamhetens behov, samt förutsägbarhet i olika steg i en uppsägningsprocess. Arbetstagare får mer förutsägbarhet gällande olika anställningsvillkor som arbetstidsmått och anställningsformer. Arbetsgivare får bl.a. utökad möjlighet att göra undantag från turordningen och lägre kostnader vid uppsägning. Reglerna för uppsägning av personliga skäl görs tydligare och arbetsgivaren bär inte lönekostnaden vid tvister om uppsägning. Samtidigt blir det en bättre balans mellan arbetstagare med olika anställningsvillkor. Allmän visstid ersätts av särskild visstid där anställningen snabbare övergår till en tillsvidareanställning. En ny reglering gällande omreglering av arbetstagares sysselsättningsgrad (s.k. hyvling) införs.

Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal kommer samtidigt att ha möjlighet att ta del av grundläggande omställnings- och kompetensstöd för att underlätta omställning till ett nytt arbete genom en ny offentlig omställningsorganisation. Den nya offentliga omställningsorganisationen ska inrättas vid Kammarkollegiet. Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en registrerad omställningsorganisation ska kunna få ersättning för detta.

Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd införs i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Det blir väsentligen enklare för personer med arbetslivserfarenhet att utbilda sig med hjälp av ett studiestöd som med bidrag och lån för de allra flesta kommer att motsvara 80 procent av personens lön. Det innebär att yrkesaktiva får en möjlighet att studera upp till 44 veckor (motsvarande ett år) med det nya studiestödet. Individen kan därmed själv ta initiativ till kompetensutveckling och omställning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kommer att kunna underlätta arbetsgivares kompetensförsörjning och främja Sveriges konkurrenskraft.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 30 juni 2022.

Statens kostnader för förslagen

När reformerna planeras vara fullt utbyggda under 2026, beräknas den totala kostnaden motsvara cirka 11 miljarder kronor per år, uppräknad med lönesummans utveckling. Varje år kan dock både totalkostnaden och kostnaden för det nya studiestödet variera, eftersom det innehåller en del som kopplas till konjunkturutvecklingen. Reformen kommer att ingå i budgetpropositionen för 2022.

Utredning om kollektivavtalad a-kassa

Regeringen avser att enligt begäran från arbetsmarknadens parter utreda förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Regeringen kommer att besluta om direktiv till en sådan utredning under sommaren 2021.

Presskontakt

Jennie Zetterström
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark
Telefon (växel) 08-405 10 00
Oscar Ljunggren
Centerpartiet
Mobil 072 - 211 50 19
Elin Olofsson
Liberalerna
Mobil 072 - 228 61 88
Caroline Wiklund
Miljöpartiet de gröna
Mobil 073 - 709 20 29