Stödpengar för att mildra konsekvenserna av Brexit

Publicerad

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen medel inom ramen för EU:s brexitjusteringsreserv. Pengarna kan användas för en rad åtgärder med syfte att stötta sektorer, företag och regioner som drabbats av Storbritanniens utträde ur EU.

EU:s brexitjuseringsreserv syftar till att kunna ge ekonomiska bidrag för att motverka negativa konsekvenser i medlemsstaterna som orsakats av Storbritanniens utträde ur unionen. Därmed är fondens ändamål att mildra utträdets inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen. EU-kommissionens inrättande av brexitjusteringsreserven ingick i Europeiska rådets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027.

Formellt beslut om fonden beräknas tas i början av oktober 2021. I budgetpropositionen föreslår regeringen ett särskilt anslag för detta ändamål om 386 miljoner kronor för 2022 och 153 miljoner kronor för 2023. Totalt beräknas Sverige tilldelas drygt en miljard kronor från fonden för perioden 2020–2023.

– Pengarna från brexitjusteringsreserven kommer att utgöra ett välkommet tillskott till de sektorer som drabbats av Storbritanniens utträde ur EU. Nu återstår det för Sverige att precisera vilka som kan ta del av stödet, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Regeringen avser att utse Svenska ESF-rådet till ansvarig myndighet för förvaltningen av bidrag från brexitjusteringsreserven. Därför föreslås i budgetpropositionen för 2022 ett tillskott av medel till myndighetens förvaltningsanslag med 15 miljoner kronor för 2022 och med 8 miljoner kronor för 2023 respektive 2024.

Presskontakt

Kajsa Loord
Pressekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-075 97 31
e-post till Kajsa Loord
Max Ney
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-094 25 40
e-post till Max Ney