Pressmeddelande från Näringsdepartementet

Lagändringar föreslås i utredning om nytt dricksvattendirektiv

Publicerad

Under 2020 beslutade EU om ett nytt dricksvattendirektiv som ska bidra till att framtidssäkra dricksvattenkvaliteten och dricksvattenförsörjningen i EU. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen i juli 2020 att tillsätta en utredning om Sveriges genomförande av direktivet som idag överlämnar sitt betänkande till regeringen.

– De nya bestämmelserna om dricksvatten kommer vara ett viktigt verktyg för att säkra och värna vårt viktigaste livsmedel även i framtiden. Jag ser därför fram emot att ta del av utredningens förslag som syftar till att genomföra det nya dricksvattendirektivet i svensk rätt, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Utredningen som överlämnas till näringsministern genom statssekreterare Per Callenberg innehåller förslag om ändringar i befintliga svenska lagar och förordningar för att genomföra det nya dricksvattendirektivet i svensk rätt.

En särskild utredare har haft i uppdrag att föreslå hur det nya EU-direktivet ska genomföras och har bland annat föreslagit att myndigheter som Livsmedelsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Folkhälsomyndigheten ska ges bemyndigande om att meddela föreskrifter som ett led i arbetet att genomföra EU-direktivet i Sverige. Vidare lämnar den särskilda utredaren förslag som rör andra aktörer som länsstyrelserna, kommunerna och verksamhetsutövare som producerar eller tillhandahåller dricksvatten.

Presskontakt

Kajsa Loord
Pressekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan
Telefon (växel) 08-405 10 00

Fakta: EU:s dricksvattendirektiv

EU:s nya dricksvattendirektiv ersätter ett äldre direktiv från 1998 och syftar till att säkerställa att dricksvatten är hälsosamt och rent samt att tillgången till dricksvatten förbättras. Direktivet innehåller dessutom flera nyheter, bland annat skärpta bestämmelser om dricksvattenkvalitet och ökad tillgång till dricksvatten, förbättrad information till allmänheten samt nya regler för material i kontakt med dricksvatten.

En av de mest väsentliga förändringarna i det nya dricksvattendirektivet är en övergång till en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet som omfattar hela kedjan från avrinningsområde, uttag, beredning, lagring och distribution av vatten till punkten där värdena ska iakttas, vilket normalt är vid tappkranen. Syftet med den riskbaserade metoden är bland annat att bättre förebygga risker och se till att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan. Helt genomförd bör metoden kunna förebygga skadeverkningar av utsläpp liknande de uppmärksammade utsläppen av PFAS.