Pressmeddelande från Kulturdepartementet

Unesco upptar nordisk båtbyggnadstradition på kulturarvslista

Publicerad

Klinkbåtstraditionen har skrivits in på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Att bygga träbåtar i en teknik av överlappande bordplankor, så kallad klinkteknik, är en tradition som har funnits sedan vikingatiden i Norden. Inskrivningen på listan är resultatet av en nominering från samtliga nordiska länder gemensamt.

- Det är första gången som Sverige har nominerat något till denna lista inom Unesco. Att vår första inskrivning på listan är ett kulturarv som vi delar med våra grannländer känns särskilt glädjande. Nomineringen är ett fint exempel på nordiskt samarbete mellan ideella organisationer och klinkbåtstraditionen är verkligen ett levande immateriellt kulturarv i dess fulla bemärkelse. Kulturarvet förenar människor över gränser i dåtid, nutid och framtid, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Klinktekniken inom nordisk skeppsbyggnad innebär att båtens olika bord sammanfogas genom att de överlappar varandra, i stället för att ligga kant mot kant. Beslutet att uppta klinkbåtstraditionen på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv fattades av Unescos kommitté för det immateriella kulturarvet på kommitténs sextonde möte den 14 december 2021.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller skicka e-post till Kulturdepartementets registrator.

Presskontakt

Tora Heckscher
Pressekreterare hos kulturminister Jeanette Gustafsdotter
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-093 50 83
e-post till Tora Heckscher

Fakta

Immateriellt kulturarv är traditioner och kunskap som förs vidare mellan människor, till exempel hantverk, högtider, musik och berättelser. Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet syftar till att bidra till att kulturell mångfald, mänsklig skaparkraft, traditioner och uttryck från det förflutna förs vidare till kommande generationer. Konventionen ska också främja internationellt samarbete.

Arbetet med konventionen i Sverige samordnas av myndigheten Institutet för språk och folkminnen och bygger på engagemang och delaktighet från ideella aktörer, organisationer och kulturarvs- och kunskapsinstitutioner runt om i hela landet.