Sveriges första havsplaner möjliggör snabbare utbyggnad av havsbaserad vindkraft

Publicerad

Regeringen har beslutat om Sveriges första havsplaner och att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter peka ut nya områden för energiutvinning. Syftet är att bidra till en hållbar utveckling och skynda på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft för att kunna möta det ökade elbehovet till följd av den gröna industriella revolutionen.

Ladda ner:

– Det här ett viktigt steg för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa framtidens gröna jobb. Industrin skriker i dag efter havsbaserad vindkraft. Nu skyndar vi på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att peka ut ett antal lämpliga områden långt ute till havs. Samtidigt uppdrar vi åt Energimyndigheten att föreslå ännu fler områden, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Idag har Sverige en elförbrukning om cirka 140 terawattimmar (TWh) per år. De beslutade havsplanerna möjliggör en snabbare utbyggnad av 20–30 TWh vindkraft. Energimyndigheten får samtidigt i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter peka ut lämpliga områden för att möjliggöra ytterligare 90 TWh elproduktion till havs. Utifrån Energimyndighetens underlag ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå ändringar i havsplanerna.

– I dag pekar vi ut områden som möjliggör havsbaserad vindkraft på 20-30 TWh årligen. Samtidigt tar vi ytterligare steg för att möjliggöra en total elproduktion från havet som motsvarar 120 TWh, det vill säga nästan lika mycket el som hela Sverige använder på ett år idag. Vi ska ha mycket el, billig el, snabbt. Så säkrar vi elförsörjningen, möjliggör omställningen och tryggar bra elpriser på lång sikt, säger energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar.

De totalt tre havsplanerna omfattar Bottniska viken, Östersjön respektive Västerhavet. Havsplanerna ger vägledning om vad som är den bästa användningen av havet och hur olika intressen kan samexistera, och bidrar därmed till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanerna pekar ut områden för elöverföring, energiutvinning, försvar, kultur, natur, rekreation, sandutvinning, sjöfart, yrkesfiske samt generell användning.

Havs- och vattenmyndigheten har lett den omfattande kunskapsinhämtning och dialog med myndigheter, kommuner, bransch- och intresseorganisationer, företag, allmänhet och grannländer som ligger till grund för havsplanerna.

– Att regeringen i havsplanerna visar sin inställning till hur utpekade områden ska användas underlättar beslut om större och långsiktiga projekt, till exempel för havsbaserad vindkraft, säger Annika Strandhäll.

Sveriges elkonsumtion beräknas öka kraftigt de kommande åren, som ett resultat av att industri och transporter elektrifieras och fasar ut fossila bränslen.

Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.

Presskontakt

Tove Kullenberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Annika Strandhäll
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-842 50 59
e-post till Tove Kullenberg
Jennie Zetterström
Pressekreterare hos infrastrukturminister Tomas Eneroth
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-053 92 70
e-post till Jennie Zetterström

Vad är havsplanering?

Havsplanering bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vägleda om hur havet ska användas. Havet och dess användning förvaltas genom olika typer av regleringar och åtgärder där havsplanering är ett av flera verktyg.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering (2014/89/EU) ska varje medlemsstat upprätta och genomföra havsplanering. Direktivet är införlivat i svensk lagstiftning genom miljöbalken (1998:808) och havsplaneringsförordningen (2015:400). Underlaget för regeringens beslut om havsplaner har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten.