Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Offentlighetsprincip i fler skolformer ska utredas

Publicerad

Regeringen har beslutat att utvidga Skolinformationsutredningens uppdrag när det gäller för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. I och med tilläggsdirektivet ska utredaren även analysera de för- och nackdelar som finns med att införa offentlighetsprincipen inom privat bedrivna förskolor och vuxenutbildningar.

För att säkerställa att bland annat myndigheter och kommuner kan få tillgång till den information de behöver och för att föräldrar och elever ska ha tillgång till nödvändig information inför skolvalet tillsatte regeringen Skolinformationsutredningen i oktober 2021. Nu har regeringen beslutat tilläggsdirektiv till utredningen som innebär att den även ska innefatta privat bedriven förskola och vuxenutbildning i sin analys av för- och nackdelar med införande av offentlighetsprincipen.

– Vi behöver ta tillbaka kontrollen över välfärden och då är det en självklarhet att information och statistik om till exempel lärare, betyg och resultat på nationella prov finns tillgängliga för myndigheter, medier och allmänhet. Det är viktigt att detta gäller även förskolor och vuxenutbildning, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom. 

Utredningens ursprungliga uppdrag kvarstår: att utreda för- och nackdelar med två alternativa förslag för en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet. Det ena alternativet innebär att offentlighetsprincipen även ska gälla fristående skolor. Det andra alternativet innebär att Skolverket kan tillhandahålla den information som behövs genom en ny uppgiftsinsamling.

I tilläggsdirektivet anges att utredaren även ska identifiera och analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen hos enskilda juridiska personer som är huvudmän för fristående förskolor eller fritidshem, som anordnar kommunal vuxenutbildning på entreprenad eller som bedriver utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. I och med tilläggsdirektivet kommer regeringen att få ett brett och jämförbart underlag för de två alternativen, vilket kommer att underlätta den fortsatta beredningen.

Utredningstiden förlängs till och med den 31 mars 2023.

Bakgrund

En ändring av praxis 2019 medförde att information om privata skolverksamheter som samlats in inom ramen för den officiella statistiken ses som en uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden för vilken det råder sekretess och därför inte längre får publiceras på huvudmanna- eller verksamhetsnivå. Det innebär till exempel att Statistiska centralbyrån (SCB) inte kan lämna ut sådana uppgifter om fristående skolor till skolmyndigheterna som innebär att skolan kan identifieras. Till följd av det nya rättsläget stängde även Skolverket ner sina databaser med skolinformation. På regeringens förslag beslutade riksdagen om en tillfällig lösning så att Skolverket och kommuner för vissa angivna arbetsuppgifter kan få tillgång till uppgifter om enskilda huvudmän och deras verksamhet. Dessa bestämmelser gäller från och med 1 juli 2021 och upphör att gälla den 1 juli 2023.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller mejla Utbildningsdepartementets registrator.

Presskontakt

Vidar J Lindgren
Pressekreterare hos skolminister Lina Axelsson Kihlblom
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-840 33 12
e-post till Vidar J Lindgren