Pressmeddelande från Socialdepartementet

Två propositioner från 2017 års pensionsöverenskommelse

Publicerad

Nu överlämnas till riksdagen två propositioner med sedan tidigare aviserade reformer som tar sin utgångspunkt i pensionsöverenskommelsen från 2017 som ingicks av S, M, C, KD, L och MP.

Reformering av premiepensionen

I propositionen Ett bättre premiepensionssystem föreslås att det införs ett mål i premiepensionssystemet för att säkerställa en hög kvalitet som ger en trygg pension. Vidare föreslås en valmiljö som ska vägleda pensionssparare i deras val. Utöver det föreslås en lag som reglerar en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som ska ha i uppgift att upphandla fonderna och i övrigt förvalta fondtorget.

I propositionen föreslås även ett regelverk för upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg.  Det ska till fondtorget upphandlas sådana fonder som är lämpliga för premiepensionssystemet. Det ska finnas en stor bredd av fonder att välja mellan, som ger pensionsspararna en reell valfrihet, men det offentliga ska ta ansvar för att de fonder som upphandlas är kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet. 

Vid bedömningen av hur många fonder som ska upphandlas ska Fondtorgsnämnden även beakta att fondförvaltarna och fonderna löpande ska kunna granskas på ett säkert och effektivt sätt och att kostnaderna för den granskningen är rimlig sett ur spararnas perspektiv.

Bakgrunden till reformen är de missförhållanden som upptäckts på fondtorget samt att fondtorget varit svårt att överblicka vilket gjort det mycket svårt att upprätthålla en tillräcklig tillsyn och garantera frihet från missbruk, samt för den enskilde att göra välinformerade och rationella val.

Förslagen i propositionen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse från december 2017 samt februari 2021. Förslagen bygger också på betänkandet Ett bättre premiepensionssystem (SOU 2019:44).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Justering av pensionsåldrarna

I propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system föreslås att de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem ska justeras upp med ett år 2023. Från och med 2026 ska dessa åldersgränser knytas till riktåldern för pension. Riktåldern ska styra när man tidigast kan ta ut allmän pension eller t.ex. få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. Förslaget innebär även att åldersgränser för andra kringliggande förmåner som t.ex. sjukersättning, bilstöd och arbetslöshetsförsäkring justeras upp 2023 och följer riktåldern från 2026. Syftet med riktåldern är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas när medellivslängden förändras så att pensionerna inte urholkas.

I propositionen ingår även förslag på att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet på motsvarande sätt ska justeras upp med ett år 2023 och från och med 2026 motsvara riktåldern för pension.

Förslagen grundar sig på Pensionsgruppens överenskommelse från 2017. I överenskommelsen ingår att samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa ålders­gränser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till riktåldern.

I reformen ingår även rätten att stanna kvar i anställning, den så kallade LAS-åldern, höjdes 2020, från 67 till 68 år. Åldersgränsen för rätten att stanna kvar i anställning höjs 2023 från 68 till 69 år, vilket redan beslutats utifrån prop 2018/19:91.

Ytterligare åtgärder som vidtagits

  • En förutsättning för att allt fler ska kunna arbeta allt längre är att det finns en ekonomisk trygghet för dem som av olika skäl inte kan göra det. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 införandet av en trygghetspension. Förslaget innebär att kraven för att få sjukersättning sänks under de sista fem åren före det att riktåldern för pension uppnås. Syftet är att personer som är utslitna inte ska tvingas ta ut sin ålderspension helt eller delvis i förtid av hälsoskäl och därmed få lägre pensionsutbetalningar resten av livet.
  • Regeringen har vidtagit åtgärder för att underlätta för omställning och utökade möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Den 17e mars beslutade regeringen om en proposition där ett nytt omställningsstudiestöd föreslås med syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Stödet kommer att göra det möjligt för de flesta personer som är mitt i livet och har mer än 8 års arbetslivserfarenhet att vidareutbilda sig med hjälp av ett studiestöd som ger minst 80 procent av lönen. Den nya lagen om omställningsstudiestöd föreslås träda i kraft den 30 juni 2022.
  • Kansliet för ett hållbart arbetsliv inrättades av regeringen i september 2021. Syftet med kansliet är att förbättra möjligheterna för ett längre och hållbart arbetsliv. Kansliet ska presentera förslag för prioriterade områden senast den 31 maj 2022. Slutredovisning ska ske den 31 augusti 2024.
  • Regeringen har tagit ett flertal steg i arbetet för ett mer hållbart arbetsliv i linje med pensionsöverenskommelsen. Myndigheten för arbetsmiljökunskap inrättades 2018 som ett nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö. 2021 antog regeringen en arbetsmiljöstrategi med fokus på ett hållbart, tryggt och hälsosamt arbetsliv och en arbetsmarknad utan brott och fusk.

Utöver pensionsöverenskommelsen 2017 träffades även en överenskommelse med Pensionsgruppen år 2020 om att höja pensionerna 2021. Denna reform, inkomstpensionstillägget, genomfördes under förra året och började betalas ut i september 2021.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterare. För alla övriga frågor, kontakta växeln på 08-405 10 00 eller mejla Socialdepartementets registrator.

Presskontakt

Hanna Kretz
Pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-064 96 04
e-post till Hanna Kretz