Pressmeddelande från Socialdepartementet

Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor överlämnar sitt slutbetänkande

Publicerad

Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor har haft i uppdrag att se över vissa frågor om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Syftet har varit att stärka barnrättsperspektivet, rättssäkerheten och säkerheten i vården för de som tvångsvårdas. Nu överlämnar utredningen ett antal förslag till socialminister Lena Hallengren.

Eftersom personer som vårdas med tvång är en mycket utsatt grupp måste tvångsvården bedrivas med höga krav på rättssäkerhet och kvalitet. Den särskilde utredaren Martin Färnsten gavs i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård, och LRV, lagen om rättspsykiatrisk vård. Syftet med uppdraget var att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och för att åstadkomma ökad rättssäkerhet för de personer som vårdas med tvång.

Utredningens förslag och bedömningar

I betänkandet God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) föreslår utredningen bland annat att fler tvångsåtgärder ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det gäller beslut om tvångsåtgärder för att upprätthålla ordning eller säkerhet, som till exempel fastspänning, avskiljning, kroppsbesiktning eller kroppsvisitation. En annan typ av tvångsåtgärder är när en patient tillförs läkemedel eller ges annan medicinsk behandling mot sin vilja. Utredningen har övervägt om även sådana beslut om medicinsk behandling utan samtycke ska kunna överklagas. Utredningens slutsats är att dessa beslut i normalfallet inte lämpar sig för prövning av en domstol.  Dock är rättsläget enligt utredningen oklart när det gäller vilket tvång som får användas för att möjliggöra en medicinsk behandling utan samtycke. Utredningen menar att det finns tungt vägande skäl såväl för som emot att göra sådana beslut överklagbara och redovisar därför två olika alternativ – ett där beslut om medicinering utan samtycke inte kan överklagas och ett där sådana beslut kan överklagas.

Utredningen föreslår även att allmänpsykiatrins patienter som huvudregel inte längre ska kunna placeras inom rättspsykiatrin, då rättspsykiatriska vårdinrättningar generellt sett måste anses vara olämpliga vårdmiljöer för dessa patienter.  Till exempel ska flickor med självskadebeteende inte kunna placeras i vård tillsammans med lagöverträdare i rättsspykiatrin. Ett annat förslag är nya bestämmelser i LPT och LRV som innebär att barn som vårdas enligt dessa lagar som huvudregel inte ska få placeras tillsammans med vuxna. Undantag får dock göras om det bedöms vara till barnets bästa.

Ytterligare förslag i utredningens betänkande tar sikte på vårdmiljön. Alla rättspsykiatriska vårdinrättningar ska vara säkra och trygga miljöer. Trots det hittas idag otillåtna föremål som rakhyvlar, glasbitar och även narkotika på vårdinrättningarna. Utredningen föreslår därför att allmän inpasseringskontroll och kontroll av försändelser tillåts även på rättspsykiatriska kliniker som inte har förhöjd säkerhetsklass.

Patienters tillgång till dagsljus, frisk luft och möjlighet till fysisk aktivitet är grundläggande mänskliga behov. Utredningen föreslår att alla patienter som tvångsvårdas ska ha rätt till dagliga aktiviteter på vårdinrättningen och att vistas utomhus minst en timme varje dag, om inte medicinska skäl talar mot det.

Alla lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023

Betänkandet kommer att skickas på remiss i närtid.

Presskontakt

Sofia Brändström
Pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-065 16 12
e-post till Sofia Brändström