Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Azerbajdzjan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Azerbajdzjan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Azerbajdzjan uppvisar allvarliga brister vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Som ett resultat av en restriktiv lagstiftning från 2014 har utrymmet för civilsamhället krympt ytterligare. Frihetsberövanden och långa fängelsedomar mot regimkritiker och oberoende journalister kritiseras ofta av EU, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) liksom av människorättsorganisationer.

Myndigheternas vägran att tillämpa Europadomstolens dom om frisläppande av oppositionsledaren Ilgar Mammadov har blivit en symbol för det internationella samfundets syn på landets demokratiska utveckling

Azerbajdzjan ligger i väpnad konflikt med grannlandet Armenien över regionen Nagorno-Karabach. Närmare 20 procent av Azerbajdzjans territorium står under armenisk kontroll till följd av konflikten. Enligt FN:s flyktingorgan (UNHCR) finns drygt 620 000 internflyktingar i landet. Detta påverkar situationen för åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna i landet, i synnerhet vad gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

2016 ändrades Azerbajdzjans konstitution på initiativ av president Ilham Alijev och efter en kritiserad folkomröstning. Enligt Europarådets Venedigkommission har ändringen lett till att den redan mycket starka presidentmakten stärkts ytterligare med påfallande stark obalans mellan den verkställande och lagstiftande makten som konsekvens.

Även om konstitutionen föreskriver fria och rättvisa val har OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) pekat på allvarliga brister i genomförandet av president- och parlamentsval. Medborgarna saknar i praktiken möjlighet att påverka regeringens sammansättning då samtliga ministrar tillsätts av presidenten.

Azerbajdzjan är enligt konstitutionen en sekulär stat, samtidigt som en övervägande del av befolkningen bekänner sig till islam. Den shiamuslimska majoriteten och den sunnimuslimska minoriteten styrs av samma organisation med starka band till statsmakten. Lagstiftningen lyfter fram tolerans för andra trosriktningar samtidigt som samfundens verksamhet noga regleras.

Kampen mot religiös radikalism och främmande staters inblandning anges som skäl för hårdare regler för civilsamhällesorganisationer. Restriktiv lagstiftning från 2014 har lett till att i stort sett all finansiering från utländska givare har dragits in. Sedan 2014 har flertalet utländska organisationer som bedrivit samarbete med lokala partners lämnat Azerbajdzjan.

Yttrandefriheten på internet har varit relativt god fram till 2017 då fem oberoende medieaktörer fick sina hemsidor permanent blockerade efter domstolsbeslut och flera journalister åtalades i samband med beslutet.
Kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna skyddas av stark lagstiftning, men sociala och kulturella normer och diskriminering framför allt på landsbygden krymper handlingsutrymmet gällande arbete och utbildning.Hbtq-personer saknar särskilt skydd genom lagstiftning och diskrimineras ofta av såväl myndigheter som övriga samhället.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.