Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Chile

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Chile samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Chile är en väl fungerande demokrati där rättsstatens principer respekteras. Sedan demokratin återinfördes 1990 har det institutionella ramverket för mänskliga rättigheter stärkts successivt genom konstitutionsändringar och inrättandet av statliga organ som implementerar regelverket. Under 2017 antogs en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter för perioden 2018–2021 och en nationell handlingsplan om företagande och mänskliga rättigheter.

En uppgörelse med straffriheten för brott begångna under diktaturåren 1973–1990 pågår och under 2017 dömdes flera före detta högt uppsatta militärer och säkerhetstjänstemän till långa fängelsestraff.

I november 2017 hölls allmänna val till presidentämbetet, parlamentet och så kallade regionala råd. Sebastián Piñera, företrädare för center-höger koalitionen Chile Vamos, valdes för andra gången till Chiles president. Inför detta val hade valsystemet reformerats, varigenom fler mindre partier kunde ta plats i kongressen och antalet kvinnliga kongressledamöter öka.

En ny abortlag antogs under 2017. Reformen innebar att Chile gick från ett totalförbud till att tillåta abort i tre fall; om moderns liv är i fara, om graviditeten har uppstått som ett resultat av våldtäkt eller om fostret anses livsodugligt. Civilsamhället har uttryckt oro för vissa tillämpningsproblem som kan begränsa tillgången till abort, bland annat sedan konstitutionsdomstolen beslutat att hela institutioner som sådana kan åberopa samvetsfrihet.

Ny lagstiftning antogs under 2017 för att öka deltagandet för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. En lagändring har medfört att misshandel och utnyttjande av personer med funktionsnedsättning utgör nu en särskild brottsrubricering med höjd straffsats.

Ett lagförslag om att tillåta samkönade äktenskap och ge samkönade par rätt att adoptera behandlas för närvarande i kongressen, liksom ett förslag som ger transpersoner rätt att byta namn och korrigera sitt juridiska kön.

Utmaningar kvarstår främst vad gäller polisvåld, situationen i landets fängelser, våld mot kvinnor och barn samt diskriminering av bland annat urfolk, kvinnor och hbtq-personer. Våldsamma protester från delar av mapuche-befolkningen har mötts med övervåld och tillämpningen av Chiles omstridda antiterrorismlag är ifrågasatt. Det rättsliga skyddet mot tortyr har dock stärkts.

Fattigdomen har minskat de senaste åren, men det chilenska samhället präglas alltjämt av ojämlikhet. Stora delar av befolkningen har bristande tillgång till sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Trots offentliga satsningar på sjukvård och utbildning kan dessa sektorer sägas vara ekonomiskt segregerade. Bättre bemedlade chilenare väljer privata alternativ, eftersom det statliga utbudet dras med brister avseende kvalitet och tillgång.

Bland OECD:s länder har Chile den mest ojämna inkomstfördelningen.
Chile har ratificerat de huvudsakliga internationella och regionala konventionerna om mänskliga rättigheter och de flesta tilläggsprotokollen. Landet är aktivt i multilaterala fora, även i frågor som rör de mänskliga rättigheterna. Chile valdes under 2017 in i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2018–2020.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.