Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Colombia

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Colombia samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den interna väpnade konflikten som pågått i över 50 år har haft förödande konsekvenser för situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Situationen har förbättrats avsevärt sedan 2012 då fredssamtal inleddes mellan regeringen och FARC-gerillan. Förhandlingarna ledde fram till ett fredsavtal hösten 2016. Dialogklimatet för frågor rörande mänskliga rättigheter, demokratiutveckling och respekt för rättsstatens principer är i allmänhet gott.

Det juridiska skyddet för de mänskliga rättigheterna är väl utbyggt och landets högsta domstolar uppvisar en hög grad av oberoende. Straffriheten för alla typer av brott är dock utbredd. Detta gäller även vid fall av övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Regeringen Juan Manuel Santos har genomfört en rad viktiga initiativ med bäring på situationen för de mänskliga rättigheterna, bland annat har en lag antagits om gottgörelse för konfliktens offer för övergrepp begångna av konfliktens parter, inklusive gerillagrupperna FARC och ELN, paramilitära grupper samt de statliga säkerhetsstyrkorna (Ley de Víctimas y Restitución de Tierras). Det finns ett omfattande personskyddsprogram för särskilt utsatta personer inklusive fackliga ledare, människorättsförsvarare, journalister, politiker, domare och åklagare.

Trots viktiga framsteg återstår alltjämt många utmaningar. Säkerhetssituationen har generellt sett förbättrats, men mordnivåerna förblir höga i delar av landet och rapporter om enstaka fall av utomrättsliga avrättningar, tortyr och påtvingade försvinnanden förekommer. ELN-gerillan och olika kriminella grupper, inklusive avhoppare från FARC-gerillan, fortsätter att begå allvarliga övergrepp, även riktat mot civilbefolkningen, i form av mord, tvångsförflyttningar, sexuellt och könsbaserat våld och kidnappningar. Demokratin och rättsstatens principer hotas av den organiserade brottsligheten i områden med illegal gruvdrift, narkotikaproduktion och narkotikahandel.

Under perioden 1985–2017 rapporteras 7,3 miljoner personer ha tvingats lämna sina hem. Den interna väpnade konflikten är den huvudsakliga anledningen till att människor tvingats fly, men kriminella grupper anges allt oftare som huvudorsaken till nya förflyttningar. Markrättigheter liksom nyttjandet av naturresurser är fortsatt en källa till lokala och regionala konflikter.

Den allmänna minskningen av våldsnivåerna till följd av nedtrappningen av den interna väpnade konflikten motsvaras inte av en minskning av våld mot kvinnor, barn, hbtq-personer och andra utsatta grupper såsom människorättsförsvarare.

Ojämlikheten när det gäller fördelning av landets resurser är betydande och det finns mycket stora skillnader mellan stad och landsbygd, bland annat vad gäller tillgång till hälsa och utbildning. Trots framsteg på lagstiftningsområdet förekommer alltjämt diskriminering av kvinnor, afro-colombianer, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning och urfolk.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.