Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kazakstan

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kazakstan samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i Kazakstan präglas av betydande brister, trots uttalade reformsträvanden. Med hänvisning till behovet av att försvara ekonomiska landvinningar och den sekulära staten söker regimen motverka främst radikala islamistiska och andra rörelser som den menar riskerar att underminera den nuvarande ordningen. Dessa och andra åtgärder, även i form av lagstiftning, medför dock inte sällan att respekten för de mänskliga rättigheterna brister, i synnerhet vad gäller yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet.

Kazakstan har alltsedan självständigheten styrts av president Nursultan Nazarbajev vars exekutiva maktbefogenheter är omfattande. Presidenten leder även det statsbärande partiet Nur Otan som har egen majoritet i parlamentet. Det råder generellt en låg grad av politisk pluralism och regimkritiska medier motarbetas. Partiväsendet är svagt utvecklat och inget av de tre partierna som är representerade i parlamentet står i opposition till presidenten.

Under 2017 genomfördes en konstitutionell reform som överförde vissa befogenheter från presidenten till regeringen och parlamentet. Dessa fortsätter dock att fungera under strikt kontroll av presidenten och med att genomföra presidentens politik.

Den ekonomiska tillväxten har sedan millennieskiftet lett till kraftigt minskad fattigdom och väsentligt höjd levnadsstandard för flertalet personer. Den har även gjort det möjligt för regeringen att förbättra det sociala skyddsnätet för stora delar av befolkningen.
Statsmakten är utpräglat sekulär och politiken kännetecknas av åtgärder för att främja en fortsatt fredlig samlevnad mellan landets många olika folkgrupper och företrädare för olika religioner.

Regeringen fortsätter att ta steg för att förbättra kvinnors och flickors situation och motverka könsbaserad diskriminering. Samtidigt kvarstår stora utmaningar i samhället som i hög grad är patriarkalt med en betydande klyfta mellan lagstiftning och dess genomförande.

Sedan protester mot en föreslagen landreform och två våldsamma islamistiskt inspirerade attacker i Aktobe och Almaty ägde rum under 2016 har tendensen varit en ökad statlig kontroll av civilsamhällesorganisationer, i synnerhet sådana som erhåller utländskt stöd, och vissa religiösa samfund.

I december 2015 undertecknades ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan, det första i sitt slag mellan EU och ett centralasiatiskt land. Respekten för de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna samt för rättsstatens principer är en del av avtalet. Dialog om mänskliga rättigheter förs regelbundet med EU men det finns ibland en viss ovilja från Kazakstan att diskutera enskilda fall av misstänkta kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den senaste dialogrundan, tillika den nionde i sitt slag, ägde rum i november 2017.

En rad lagändringar har antagits för att stärka rättsväsendets transparens och integritet. Samtidigt kvarstår många problem, varav rättsväsendets begränsade oberoende i förhållande till den verkställande makten är det allvarligaste. Enligt bland andra Freedom House förekommer utbredd korruption inom rättsväsendet.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.