Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i USA

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i USA samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den amerikanska konstitutionen ger ett omfattande skydd för de mänskliga rättigheterna och respekten för dessa är god. En kombination av statliga institutioner, oberoende domstolar, enskilda organisationer och fria medier försvarar individens och olika gruppers åtnjutande av dessa rättigheter.

Flera av FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter har dock inte ratificerats. USA tillämpar dödsstraff såväl federalt som i en majoritet av delstaterna. Åtgärder som syftar till att upprätthålla och försvara nationella säkerhetsintressen innebär i vissa fall begränsningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna, däribland fortsatt förvarshållande av individer utan åtal och på obestämd tid. Guantánamo-lägret är därtill fortsatt i bruk.

Politisk pluralism med majoritetsvalsystem råder i USA. Såväl det amerikanska samhället som det politiska systemet har under senare år blivit allt mer polariserat. Regler för väljarregistrering och identifiering samt valdistriktsindelning är ifrågasatta, bland annat då de i många fall tenderar att försvåra för minoriteter att delta i val.

Samtidigt som den makroekonomiska utvecklingen är god, växer de socioekonomiska skillnaderna mellan befolkningsgrupper och olika delar av landet. Rättssystemets behandling av framför allt den afroamerikanska delen av befolkningen, som är överrepresenterad i landets fängelser och bland de som tilldömts dödsstraff, har fått allt mer uppmärksamhet.

Yttrandefriheten är starkt skyddad i och med konstitutionens första tillägg. Samtidigt har presidentens ifrågasättande av och agerande gentemot vissa kritiska media samt enskilda journalister lett till en intensifierad debatt om denna fråga.

Med Trumpadministrationen har religionsfrihetsfrågor fått större utrymme såväl nationellt som internationellt. Tendensen att begränsa andra rättigheter med hänvisning till religiös övertygelse har ökat, exempelvis avseende sexuell och reproduktiv hälsa och hbtq-personers rättigheter. Aborträtten är en fastslagen konstitutionell rättighet, men är fortsatt en mycket kontroversiell fråga. I flera delstater är möjligheten till abort i praktiken kraftigt beskuren.

Kvinnors politiska, ekonomiska och sociala ställning har successivt stärkts under de senaste årtiondena. Fortfarande tjänar dock kvinnor generellt mindre än män, är underrepresenterade i det politiska livet och på de högsta positionerna samt överrepresenterade inom låglöneyrken. Efter utslag i Högsta domstolen i juni 2015 är samkönade äktenskap lagliga i hela USA. Fortfarande saknas dock ett heltäckande federalt diskrimineringsskydd för hbtq-personer.

USA är ett utpräglat immigrationsland och även det största mottagarlandet av kvotflyktingar. Migrationsfrågan är samtidigt mycket kontroversiell och under 2017 fattade presidenten flera beslut för att försöka strama upp migrationspolitiken och öka deportationstakten av de som befinner sig i landet utan tillstånd. Ett inreseförbud begränsar även möjligheten för medborgare från åtta länder att resa till USA.

Som en reaktion mot valet av president Trump och dennes agerande har mobiliseringen på gräsrotsnivå ökat bland annat i frågor som rör kvinnors och minoriteters rättigheter, klimat, vapenlagar och migrations- och flyktingpolitik.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.