Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Bosnien och Hercegovina

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Bosnien och Hercegovina samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Bosnien och Hercegovina har ett i huvudsak bra ramverk av olika lagar till skydd för de mänskliga rättigheterna. Landet har i strid med Europadomstolens avgöranden dock inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att ändra konstitutionen så att andra folkgrupper än de konstituerande (bosniaker, bosnienserber och bosnienkroater) ska kunna väljas till presidentrådet och till parlamentets överhus. Landets komplexa och starkt decentraliserade styrelseskick innebär att antagande, genomförande och övervakning av lagstiftning om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är komplicerat, tungrott och inte sällan blockeras med hänvisning till någon av de konstituerande folkgruppernas intressen.

Det förekommer att rättsstatens institutioner utsätts för tryck, även från politiskt håll. Viktiga avgöranden av Europadomstolen och konstitutionsdomstolen efterlevs inte och trotsas i vissa fall öppet. Förhållanden i många häkten och fängelser fortsätter att vara undermåliga. Utrymmet för journalister och aktivister i civilsamhället att verka kringskärs alltjämt av hat och hot. Media följer till stor del etniska linjer och lider av politisering och brist på transparens i ägandet. Korruption och nepotism förhindrar ett bredare genomslag för en rättvis och sund myndighetsutövning.

Krigets fasor påverkar mer än 20 år efter fredsavtalet fortfarande människors levnadsförhållanden. Cirka 84 500 personer är alltjämt registrerade som internflyktingar och 7 000 personer lever ännu i tillfälliga förläggningar. Den etniska segregeringen som orsakades av kriget har befästs med åren och försvårat folkgrupper i minoritets åtnjutande av rättigheter. Förhärligande av dömda krigsförbrytare av den egna etniciteten förekommer, även på hög politisk nivå. Många förövare av lägre rang under kriget är fortfarande ostraffade trots vissa framsteg i ansvarsutkrävande. Många brottsoffer, inklusive kvinnor som utsattes för våldtäkt och annat sexuellt våld, har ännu inte fått upprättelse.

Jämställdhet prioriteras inte politiskt och efterlevnaden av lagstiftningen är bristfällig, inte minst för det utbredda våldet i hemmet. Romer är fortsatt mycket utsatta och marginaliserade.

Viss positiv utveckling har skett under de senaste åren. Viktiga ändringar i antidiskrimineringslagen har inneburit stärkt skydd för särskilt utsatta grupper. Attacker mot religiösa byggnader rapporteras ha minskat. Kontakterna mellan civilsamhället och ministerrådet har reglerats.  

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.