Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Cypern

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Cypern samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Cypern är de facto ett delat land sedan 1974, då en statskupp understödd av Grekland föranledde att Turkiet invaderade den norra tredjedelen. Sedan dess utövar republiken Cyperns (hädanefter Republiken) regering inte effektiv kontroll över öns norra del. Där utropades 1983 unilateralt den så kallade ”Turkiska Republiken Norra Cypern”, som Sverige i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 541/1983 inte erkänner och som endast erkänns av Turkiet. Situationen för de mänskliga rättigheterna i detta område, där Cyperns regering inte utövar effektiv kontroll
(hädanefter, för enkelhetens skull: den turkcypriotiska sidan), skiljer sig i flera avseenden från den i Republiken. De senaste förhandlingarna om en återförening av Cypern bröt samman i juli 2017. Inte minst på grund av öns delning är situationen för de mänskliga rättigheterna på vissa områden otillfredsställande. Den buffertzon som delar Cypern övervakas av FN:s fredsbevarande mission UNFICYP.

I Republiken är situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer generellt sett god. Sedan EU-inträdet 2004 har landet gjort viktiga framsteg genom anpassning till EU:s regelverk. Vissa utmaningar kvarstår dock, inte minst gällande korruption; flyktingars och migranters rättigheter; kvinnors situation; samt i frågor kopplade till Cypernfrågan.

Lagen föreskriver ett oberoende rättsväsende och rätten till en rättvis rättegång. Detta respekteras i hög grad, men rättsprocesserna är ofta utdragna. Yttrandefriheten är stadgad i konstitutionen och respekteras generellt, men fall av hot och självcensur förekommer i samband med medierapportering om Cypernfrågan. Konstitutionen föreskriver religionsfrihet, men samtidigt finns nära kopplingar mellan staten och den ortodoxa kyrkan. Korruption förekommer och har enligt oberoende mätningar ökat. Utrymmet för civilsamhället är generellt sett gott, men är i avsaknad av fredsförhandlingar krympande för aktörer som arbetar för ökade kontakter mellan de grek- och turkcypriotiska befolkningarna.

Hela Cypern präglas i hög grad fortfarande av patriarkala strukturer och kvinnor är underrepresenterade i såväl regering som parlament. Våld i hemmet tenderar att ses som en privat angelägenhet. Diskriminering i arbetslivet baserat på kön, etnicitet och sexuell läggning förekommer. Hbtq-personers rättigheter har börjat diskuteras mer öppet, men stigma kvarstår. Republiken har vidtagit ett antal reformer för att bekämpa människohandel. Abort avkriminaliserades 2018.

Givet att ”statsbildningen” på den turkcypriotiska sidan inte är internationellt erkänd är man inte part till internationella konventioner och avtal. EU:s regelverk är också suspenderat på den turkcypriotiska sidan. Detta innebär dels att skyldigheter som åligger stater inte effektivt kan tillskrivas eller följas upp i detta område, dels att det ofta saknas tillförlitlig information och internationella jämförelser att tillgå.

Generellt sett bedöms den turkcypriotiska sidan ha tillbörliga regelverk för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. När det gäller människohandel och flyktingars rättigheter saknas tillbörliga regelverk och omfattande kränkningar förekommer. ”Konstitutionen” föreskriver ett oberoende rättsväsende och skydd för yttrande-, medie-, och religionsfrihet, men inskränkningar förekommer. Diskriminering är förbjudet, men sker inte minst i arbetslivet. Media och politiker som kritiserar Turkiet riskerar att utsättas för hot och fysiska attacker, vilket lett till självcensur. Den negativa utvecklingen avseende mänskliga rättigheter, till exempel vad gäller yttrandefrihet som skett i Turkiet har till viss del även påverkat utvecklingen på den turkcypriotiska sidan. 

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.