Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kosovo

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kosovo samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Kosovos konstitution och lagstiftning garanterar respekt för mänskliga rättigheter och framsteg har gjorts avseende till exempel att stärka de rättsliga institutionerna och skyddet av minoriteters rättigheter. I praktiken brister dock efterlevnaden av lagstiftning till skydd för mänskliga rättigheter, något som försvåras av ett svagt rättsväsende, bristande resurser och kapacitet inom den offentliga förvaltningen och otillräcklig politisk vägledning.

Konstitutionen slår fast principen om maktdelning mellan parlamentet, regeringen och rättsväsendet. I praktiken utövar dock regeringen stort inflytande över parlamentet och rättsväsendet. Parlamentet präglas av polarisering och obstruktion, bland annat genom att parlamentsledamöter låter bli att delta, vilket hämmar lagstiftningsarbetet och reformarbetet i landet.

Konstitutionen garanterar rättsväsendets självständighet och oberoende. I praktiken är domstolarna utsatta för politiska påtryckningar och de juridiska institutionerna lider brist på kvalificerad personal och ekonomiska resurser. Andelen avgjorda rättsfall har ökat och balanserna har minskat. Många ärenden drabbas dock av förseningar och störningar, eller slutförs aldrig, något som från allmänhetens sida misstänks bero på påverkan från politiska eller på annat sätt inflytelserika aktörer i samhället. Rapporter förekommer om att åklagare, domare och advokater drar sig ur ärenden efter hot eller påtryckningar.

Konstitutionen och övrig lagstiftning föreskriver yttrandefrihet och pressfrihet. I allmänhet respekterar stat och myndigheter dessa friheter, men det förekommer rapporter om att en del tjänstemän, politiker, företag och radikala religiösa grupper försöker skrämma företrädare för media. Hot, trakasserier och våld mot journalister förekommer. Det civila samhället är väl etablerat, men saknar ofta kapacitet och resurser att agera självständigt nog för att kunna ställa den offentliga makten till svars på ett verkningsfullt sätt. Mötes- och föreningsfrihet respekteras generellt.

Tillkortakommanden i skyddet av de mänskliga rättigheterna drabbar särskilt kvinnor, barn, minoritetsgrupper såsom romer, ashkalier och egyptier, personer med funktionsnedsättning samt hbtq-personer. Kvinnor har samma lagstadgade rättigheter som män, men traditionellt lägre social status, vilket påverkar hur deras rättigheter tillgodoses i praktiken, bland annat i rättssystemet. Könsstereotypa sociala attityder gentemot kvinnor resulterar i diskriminering.

Situationen har förbättrats på anstalter och häkten. Det finns dock fortfarande brister, bland annat vad gäller fullständiga medicinska rapporter och dokumentation. 

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.