Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Litauen

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Litauen samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Litauen är en väl fungerande demokrati med oberoende institutioner samt fria och rättvisa val. Rättsväsendet agerar oberoende och med förtroende hos befolkningen, även om brister finns vad gäller rättshjälp och förhållanden i fängelserna. Korruption förekommer inom såväl offentlig som privat sektor och flera politiska företrädare har under senaste åren tvingats lämna sina poster efter korruptionsanklagelser. Med anledning av Litauens anslutning i juni 2018 till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har antikorruptionsarbetet stärkts, dock verkar korruptionsnivån inte ha sjunkit märkvärt de senaste åren.

De ekonomiska klyftorna är stora och en tredjedel av befolkningen riskerar att hamna i fattigdom, trots försök att minska denna. Pensionärer, personer med funktionsnedsättning, kvinnor och landsbygdsbefolkningen är särskilt utsatta. De socioekonomiska klyftorna resulterar i en omfattande emigration till andra EU-länder.

Litauen tar emot flyktingar inom ramen för EU:s omfördelningsmekanism, många väljer dock att lämna landet på grund av den låga levnadsstandarden.

Konstitutionen slår vakt om yttrande- och mediefriheten och landets medier kan oberoende granska statsmakten. Sedan Ukrainakrisen har dock litauiska myndigheter tillfälligt stängt ner tv-kanaler för att bemöta desinformation. Hatbrott och hets mot folkgrupp undantas från yttrandefriheten, likväl förekommer sådana brott och då framförallt mot minoritetsgrupper såsom romer och judar liksom hbtq-personer.

Diskriminering av olika samhällsgrupper är förbjuden men förekommer, och riktas mot ovan nämnda grupper men även mot personer med funktionsnedsättningar och mot kvinnor. Kvinnor deltar i mindre utsträckning i politiken, diskrimineras på arbetsmarknaden och våld i nära relationer är ett problem.

Människorättsorganisationer verkar oberoende och deras arbete tas i beaktning, dock är hållbar finansiering en utmaning.

Ny lagstiftning sedan 2017 stärker barnets rättigheter och inkluderar förbud av barnaga, vars förekomst dock fortsatt är utbredd. Samhället och politiken karaktäriseras av en könsstereotyp syn på familjen och kvinnans roll. Över tid har samhällets tolerans ökat, även om det senaste årets utvecklingen visat vissa tecken av stagnation.

De största minoritetsgrupperna är de polska och ryska, om sju respektive sex procent av befolkningen. En politisk diskussion om den polska gruppens rättighet att använda sitt språk pågår. Romerna utgör en särskilt utsatt grupp och omfattande integrationsprogram för att förbättra deras situation har givit begränsade resultat. 

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.