Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Polen

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Polen samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Polen är en republik vars statsskick vilar på principer om fria, demokratiska val, skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt maktdelning mellan parlament, regering, presidentämbete och domstolsväsende. Det finns ett välutvecklat och betydande lokalt självstyre och oberoende institutioner som till exempel ombudsmannen för mänskliga rättigheter. Utvecklingen för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har bedömts vara god sedan kommunismens fall 1989.

Sedan 2015, då partiet Lag och rättvisa fick egen majoritet i parlamentet och bildade regering, har antagandet av ny lagstiftning (och andra föreskrifter) väckt debatt och oro beträffande situationen för rättsstaten, mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna i Polen.

Beslut fattade under sommaren och hösten 2015 ledde till vad som har betecknats som en konstitutionell kris i Polen. Krisen inleddes med beslut fattade av både den gamla och den nya parlamentsmajoriteten om tillsättningar av ledamöter i Polens konstitutionsdomstol. Parlamentet har därefter stiftat flera kritiserade lagar om domstolen som lett till att dess legitimitet och giltigheten av dess beslut har ifrågasatts.

Under 2017 och 2018 har lagstiftning om de allmänna domstolarna, Högsta domstolen och andra delar av rättsväsendet antagits. EU-kommissionen, Europarådets Venedigkommission och andra internationella institutioner har konstaterat att denna lagstiftning innebär en risk för att rättsstaten i Polen försvagas genom att lagstiftningen ger politiska företrädare ett stärkt inflytande över domstolsväsendet.

I december 2017 inledde EU-kommissionen med åberopande av artikel 7.1 i EU-fördraget en procedur som kan leda till att EU:s ministerråd prövar om det föreligger en ”klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2” i EU-fördraget.

Fattigdomen har minskat och reallönerna har ökat de senaste tio åren.

Det finns många exempel på kvinnor som innehar höga positioner i samhället, däribland tre premiärministrar sedan 1992 och ordföranden i Högsta domstolen. Generellt är kvinnor dock underrepresenterade på nyckelposter i stat och näringsliv och det finns alltjämt stora löneskillnader mellan kvinnor och män.

Europarådets konvention om våld mot kvinnor (Istanbulkonventionen) är delvis kontroversiell i Polen. Polen har ratificerat konventionen, men med en förklaring om att den ska tillämpas i enlighet med Polens konstitution.

Polen har en abortlagstiftning som hör till de mest restriktiva i Europa. Under 2018 har parlamentet behandlat förslag om ytterligare skärpningar av lagen. Tillgången till lagliga aborter begränsas då läkare har möjlighet att vägra att utföra en abort med hänvisning till samvetsfrihet.

Polens antidiskrimineringslagstiftning ger skydd för hbtq-personer och personer med funktionsnedsättning. Enligt civilsamhällesorganisationer har antalet hatincidenter mot minoriteter ökat, framför allt mot muslimer och hbtq-personer. Åklagarmyndigheten registrerade ungefär dubbelt så många anmälda hatbrott 2016 som 2013. 

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.