Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Serbien

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Serbien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den serbiska lagstiftningen är generellt i linje med internationell standard vad gäller respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, men det finns brister i genomförandet. Såväl rättssäkerheten som medvetandegraden om mänskliga rättigheter får överlag beskrivas som låg och korruption är ett fortsatt betydande problem i Serbien.

Anklagelser och påhopp från regeringsföreträdare och regeringstrogna medier gentemot civilsamhällesorganisationer är alltjämt ett problem. Pressfriheten är i praktiken begränsad och påtryckningar mot journalister, redaktörer och oberoende media är påtaglig och självcensur vanligt förekommande.

Serbiens befolkning har överlag drabbats hårt av de senaste 20 årens ekonomiska nedgång. Det har dock skett en stabil och kontinuerlig tillväxt de senaste åren, samtidigt som samhällsklyftorna mellan rika och fattiga har ökat. Landet präglas även av en ojämn regional utveckling, där den södra delen är fattigare än den norra. Korruption är fortsatt ett stort samhällsproblem och genomsyrar flera lager av det serbiska samhället. Hälso- och sjukvårdssystemet, rättsväsendet och kommunal och statlig service anses vara bland de mest drabbade samhällssektorerna. Mutor är förhållandevis vanligt förekommande. Vissa grupper i samhället är särskilt utsatta och har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda.

Stereotypa uppfattningar gällande könsroller är alltjämt vanligt förekommande i hela landet, men ett omfattande arbete pågår på jämställdhetsområdet, inte minst från politiskt håll. Serbien har som enda land utanför EU upprättat ett jämställdhetsindex. Det finns en generellt negativ inställning bland Serbiens befolkning gentemot arbetet för hbtq-personers rättigheter och deras synlighet i media. Dock har den årliga prideparaden genomförts framgångsrikt de senaste fem åren och frågan är på god väg att bli mindre stigmatiserad. Personer med funktionsnedsättning är alltjämt diskriminerade i Serbien, främst vad gäller tillgång till arbete, utbildning och hälsovård.

Brott begångna under 90-talets krig kastar fortfarande en mörk skugga över det serbiska samhället med många olösta fall samt avstannade nationella juridiska processer.

Serbien var under 2015–2016 ett transitland för flyktingar på väg till andra länder i Europa. Under 2015 transiterade en miljon människor genom landet. I dagsläget befinner sig omkring 4 500 migranter i Serbien, de flesta placerade på anläggningar i väntan på att ta sig vidare norrut. Serbien tog under kriget på 90-talet emot ett stort antal internflyktingar från andra delar av forna Jugoslavien. De flesta av dessa har integrerats väl i samhället. Utmaningar kvarstår alltjämt gällande dessa individers sociala och ekonomiska situation, återvändandemöjligheter och allmänna framtidsutsikter.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.