Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Ungern

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Ungern samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Ungern är en parlamentarisk demokrati med regelbundna och fria val. Landet har undertecknat samtliga grundläggande internationella konventioner om mänskliga rättigheter.

Ungern har vid upprepade tillfällen under det senaste decenniet fått kritik från Europeiska unionens institutioner, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt från en rad oberoende organisationer som bevakar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna uttalade sig kritiskt om Ungern 2018. Kritiken har riktat sig mot flera områden såsom respekten för demokrati och rättsstatens principer, framför allt vad gäller genomförandet av rättvisa val, bristande maktdelning och institutionella kontrollfunktioner, utrymmet för det civila samhället och rättsväsendets oberoende. Kritik har även framförts angående brister i respekten av de medborgerliga och politiska rättigheterna framför allt vad gäller områden såsom yttrande- och pressfrihet på grund av restriktiv eller otillräcklig lagstiftning. Vidare har Ungern fått kritik för bristande respekt för asylrätten och skyddet av minoriteters rättigheter. Företrädare för civilsamhället har dock påpekat att polisens insatser för att ingripa mot hatbrott har förbättrats.

Europaparlamentets kommitté för civila friheter, inrikes- och rättsliga frågor riktade i en rapport 2018 liknande kritik mot Ungern. Kommittén ansåg en klar risk föreligga för att Ungern allvarligt bryter mot de värden på vilka Europeiska unionen är grundad. Den ungerska regeringen avvisar rapporten som politiskt betingad och behäftad med en rad sakfel och menar att rapporten tar upp flera brister som redan hörsammats och korrigerats. Europaparlamentet röstade den 12 september 2018 med över 2/3-majoritet för kommitténs rapport och uppmanade ministerrådet att inleda ett artikel 7.1-förfarande mot Ungern.

Den 8 april 2018 genomfördes parlamentsval i Ungern. Den begränsade valövervakningsmission som genomfördes av Organisationen för samarbete och säkerhet i Europas kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) bedömde att valets organisering och administrativa genomförande var godtagbart, men att det regerande Fidesz-partiet gavs en otillbörlig fördel genom att valet präglades av en förödmjukande och främlingsfientlig retorik, överlappning mellan statens och partiets resurser, en obalanserad bevakning i medierna samt oklara regler för partiernas kampanjfinansiering. Kvinnorepresentationen i parlamentet och regeringen ökade något, om än på en alltjämt låg nivå.

Pressfrihet och pluralism i mediesektorn har successivt urholkats under flera år. Ett flertal tidningar, tv- och radio-stationer, samt nyhetssajter på internet har systematiskt övertagits av regeringskontrollerade eller regeringsnära finansiella aktörer, varefter dessa mediekanaler ofta har lagts ned och det redaktionella innehållet har styrts om och journalisternas oberoende kringskurits. Journalister har utsatts för offentlig smutskastning i regeringsnära medier. Regeringen har inte tagit avstånd från denna typ av stigmatisering, utan i flera fall bidragit till densamma i sociala medier eller uppmuntrat till fortsättning.

Utrymmet för det civila samhället har begränsats av den ungerska regeringen med motivet att vissa organisationer hotar den nationella säkerheten genom att ägna sig åt verksamhet som hjälper flyktingar. Regeringen har i en rad olika tal och nationella kampanjer, samt genom lagförslag, öppet utpekat vissa civila organisationer som utländska agenter finansierade av finansmannen och filantropen George Soros.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.