Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Filippinerna

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Filippinerna samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Filippinerna är en republik med ett demokratiskt system. Allmänna val hålls regelbundet. Konstitutionen och ett betydande informellt inflytande ger presidenten stor makt. En väl utvecklad lagstiftning ger på pappret god rättssäkerhet och gott skydd mot olika former av diskriminering. Tillämpningen av lagstiftningen är dock bristfällig. Sedan president Rodrigo Duterte tillträde den 30 juni 2016 har respekten för mänskliga rättigheter väsentligt försämrats. Detta gäller framför allt delar av de medborgerliga och politiska rättigheterna.

Dutertes främsta politiska prioritering – ett ”krig mot illegala droger” – har lett till att tusentals personer bragts om livet. Över 5 000 av dessa har enligt nationella polisens uppgifter dödats under polisinsatser under Dutertes första 30 månader vid makten. Utöver dödsfallen vid polisingripanden rapporteras att nära 29 000 människor har mördats under Dutertes mandatperiod fram till utgången av 2018. Såväl inhemska som internationella bedömare menar att det rör sig om utomrättsliga avrättningar samt att regeringen har sanktionerat våldet. ICC har inlett en preliminär undersökning av kopplingen mellan regeringens krig mot illegala droger och de många dödsfallen. Regeringen har kategoriskt förnekat förekomsten av utomrättsliga avrättningar. I många fall utreds inte dödsfallen ordentligt av de rättsvårdande myndigheterna och endast ett fåtal förövare har ställts inför rätta.

Tiotusentals personer misstänkta för narkotikabrott har gripits, vilket bidragit till att förhållandena i redan överfulla filippinska häkten och fängelser blivit inhumana. Ett lagförslag om att sänka minimiåldern för straffmyndighet från 15 till 12 år har lagts fram.

Ett lagförslag om att återinföra dödsstraff för bland annat narkotikabrott lades fram och godkändes av representanthuset 2017. Senaten måste godkänna förslaget för att det ska träda i kraft.

Korruptionen är utbredd och bekämpningen av denna ges hög politisk prioritet. Landet har ett livaktigt civilsamhälle, som försvarar mänskliga rättigheter. Yttrande-, press- och informationsfriheten är huvudsakligen god, även på internet. Ett ökat antal fall av trakasserier, våld och repressalier mot journalister, människorättsförsvarare och oppositionspolitiker rapporteras dock.

Fattigdomen är utbredd och klyftorna stora. En del framsteg görs dock vad gäller social och ekonomisk utveckling. Till exempel utökas den allmänna hälsovården och föräldraledigheten för mödrar. Rätten till utbildning i landet respekteras och sedan 2017 är studier vid statliga universitet och högskolor kostnadsfria.

Stora brister finns i respekten för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Tillgången till preventivmedel är begränsad och abort är förbjudet och i vissa fall även straffbart. I polemik med katolska kyrkan agerar president Duterte för ökad reproduktiv hälsa.

En satsning görs på fredsprocesserna med såväl kommunistrebellerna i hela landet som de muslimska separatiströrelserna i de södra delarna. Konflikterna har pågått i decennier och har inneburit övergrepp mot civila av alla stridande parter. I den muslimska delen av södra Filippinerna har fredsprocessen gått in i ett nytt viktigt skede efter att ett fredsavtal som överenskommits av de stridande parterna antogs som lag sommaren 2018.

Landets urfolk drabbas av social diskriminering, ekonomisk marginalisering och politiskt utanförskap samt är särskilt utsatta för tvångsförflyttningar.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.