Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Indien

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Indien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Indien är världens största demokrati och fria och rättvisa val genomförs regelbundet. Landet har en omfattande lagstiftning till skydd för de mänskliga rättigheterna. Den uråldriga indiska traditionen av social indelning enligt kastsystemet lever kvar och påverkar de så kallade lägre kasternas åtnjutande av de mänskliga rättigheterna negativt.

Trots att levnadsvillkoren har förbättrats de senaste decennierna och den absoluta fattigdomen minskat, lever fortfarande hundratals miljoner människor i fattigdom. En stor del av befolkningen har bristande tillgång till mat, bostad, rent vatten, sjukvård och utbildning. Kvinnor, barn, personer från de lägre kasterna, urfolk, personer som tillhör etniska, religiösa och sexuella minoriteter samt personer med funktionsnedsättning är de mest utsatta. Problemen diskuteras öppet och regeringen erkänner dessa som utmaningar.

Indien har ett från den verkställande makten självständigt och oberoende domstolsväsende och ett väl utvecklat rättssystem. Rättsväsendet är överbelastat och cirka 70 procent av alla frihetsberövade väntar på att få sina ärenden prövade. Korruption är ett utbrett problem och förekommer även inom rätts- och polisväsendet. Tortyr och dödsfall i häkten och fängelser förekommer. Indien tillämpar dödsstraff. Antalet brott med dödsstraff som påföljd har ökat. Den senaste avrättningen genomfördes i juli 2015.

I samband med terrorismbekämpning och upprätthållande av den inre säkerheten i landet rapporteras om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna från militärens sida. Detta gäller framförallt i de nordöstra delarna av landet och i delstaten Jammu och Kashmir, som delvis täcks av speciallagstiftning, men även i de områden i centrala och östra Indien där maoistiska rebellgrupper verkar. Militanta grupper i ovan nämnda regioner gör sig skyldiga till betydande övergrepp på civilbefolkningen.

Civilsamhällesorganisationer har de senaste åren kritiserat den indiska regeringen för att använda registreringssystemet för utländska bidrag till att begränsa organisationernas verksamhet och därigenom föreningsfriheten. Det förekommer att journalister utsätts för hot och våld och ett antal mord på journalister har begåtts under de senaste åren. Särskilda lagar mot förtal och så kallade olagliga aktiviteter rapporteras inskränka yttrandefriheten och användas för godtyckliga frihetsberövanden av människorättsförsvarare.

Våld, inklusive sexuellt våld, mot kvinnor och barn, människohandel, tvångs- och barnarbete utgör fortfarande allvarliga problem. Myndigheternas åtgärder för att komma till rätta med dessa är otillräckliga. Kvinnor har fortfarande en underordnad ställning i samhället och den könsbaserade diskrimineringen är utbredd.

Barnäktenskap är förbjudna enligt lag, men det är vanligt att yngre tonårsflickor gifts bort. Mellan 2005 och 2016 minskade dock andelen flickor som gifter sig innan de fyllt 18 år kraftigt. Barnarbete förekommer bland annat inom jordbruket, tillverkningsindustrin och i gruvindustrin. Barn utför även arbete i hemmet. Genom en kritiserad lagändring från 2016 tillåts numera barnarbete inom familjebaserade verksamheter.

Rätten att utöva sin religion respekteras generellt. Inte desto mindre upplever kristna och muslimer att brott och hot riktade mot dem har ökat på senare år och rapporter från internationella människorättsorganisationer pekar mot en ökning i förekomsten av hatbrott. Uppviglande retorik och hatpropaganda riktad mot främst muslimer förekommer. De flesta indiska delstater har lagstiftning mot koslakt och hantering av nötkött vilket bland annat har bidragit till att extrema hinduiska aktivistgrupper kunnat uppvigla mot indiska muslimer.

I september 2018 avkriminaliserade Högsta domstolen samkönade sexuella handlingar. Beslutet har benämnts som historiskt och förväntas kunna minska den diskriminering och stigmatisering som hbtq-personer ofta utsätts för.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.