Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kambodja

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kambodja samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Den kambodjanska lagstiftningen är formulerad för att i allmänhet ge ett gott skydd för mänskliga rättigheter, men de institutionella ramarna och mekanismerna för att säkerställa tillämpningen av lagstiftningen har tydliga brister. Rättsväsendets brist på oberoende är en grundläggande utmaning för respekten för de mänskliga rättigheterna och landets demokrati. Straffrihet förekommer och korruptionen är utbredd. Rättssystemet används för att tysta kritiska röster.

Efter en period med positiv utveckling i landet har ett antal demokratiska bakslag inträffat sedan lokalvalen 2017. Detta blev särskilt tydligt vid politiskt motiverade nedslag mot det civila samhällets aktörer, media och landets dominerande oppositionsparti Cambodia National Rescue Party (CNRP). Efter att oppositionsledaren fängslats och sedermera hela CNRP genom ett beslut i Högsta domstolen förbjudits att verka, kunde regeringsbärande Cambodian People’s Party (CPP) säkra samtliga mandat i valet till nationalförsamlingen 2018.

Gripanden och fängslanden av människorättsaktivister och oppositionspolitiker förekommer. Traditionella medier kontrolleras i stor utsträckning av det regeringsbärande partiet CPP. Sociala medier är viktiga alternativa informationskällor och utgör idag en arena för debatt, även om utrymmet krympt och självcensuren ökat.

Kambodja har antagit flera lagar för att skydda kvinnors och barns rättigheter, främja jämställdhet och flyktingars rättigheter samt rättigheterna för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Stora brister kvarstår vad gäller faktisk tillämpning. Diskriminering av kvinnor, etniska minoriteter, hbtq-personer och personer med funktionsnedsättning förekommer och gör att deras rättigheter inte fullt ut respekteras. Våld i hemmet, människohandel, sexuell exploatering och våldtäkter är utbrett.

Mark och naturresurser är områden som ger upphov till konflikt, inte minst vid privatisering av land genom markkoncessioner. Tvångsförflyttningar förekommer.

Den materiella levnadsstandarden ökar. Enligt Världsbanksgruppens definition klassificerades Kambodja 2016 som ett lägre medelinkomstland. Inkomstskillnaderna i samhället har minskat. Den ekonomiska tillväxten når nu i större utsträckning än tidigare personer i fattigdom. Barna- och mödradödligheten har minskat, men är fortsatt hög. De sociala skyddsnäten är svaga.

Antalet fackföreningar är stort. Ofta har fackföreningarna politiska kopplingar – inte minst till regeringspartiet. Det är relativt vanligt att arbetsgivare försöker påverka fackföreningars verksamhet. En ny fackföreningslag från 2016 begränsar föreningsfriheten och kritiseras för att kringskära arbetstagarnas möjlighet att organisera sig. Antalet strejker har sjunkit. Det finns uppgifter om att fackföreningsledare hotas och trakasseras.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.