Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Vietnam

Publicerad · Uppdaterad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Vietnam samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Vietnam är en kommunistisk enpartistat. Respekten för de mänskliga rättigheterna har allvarliga brister. Människorättsförsvarare, aktivister och bloggare grips och döms regelmässigt på godtyckliga grunder, anklagade främst för brott mot nationell säkerhet. Denna typ av problem har intensifierats de senast två åren, samtidigt som de utdömda straffen blivit strängare. Aktivister och människorättsförsvarare hindras från att träffa utländska representanter och att resa utomlands.

Definitionen av brott mot nationell säkerhet är vid och inkluderar såväl terrorism och andra våldsbrott som utövande av fredliga former av åsiktsfrihet, inklusive demonstrationer, aktivism på internet eller utövandet av religiösa aktiviteter. Detta gör det möjligt för regeringen att kuva uttryck för oliktänkande.

Situationen för yttrandefrihet är särskilt problematisk. Media är statskontrollerad och självcensur är vanligt förekommande. Internet har stort genomslag i hela landet men nätet kontrolleras och filtreras med stöd i lag. Utrymmet för individer och organisationer att arbeta med politiska rättigheter, såsom yttrandefrihet och demokratifrågor där kommunistpartiets ställning ifrågasätts, är mycket begränsat och har minskat de senaste två åren, då staten har ökat sin övervakning av civilsamhället. En ny lag om cybersäkerhet träder i kraft i januari 2019 och med denna riskerar utrymmet på internet att minska och graden av självcensur förväntas öka.

Trots detta deltar allt fler personer i samhällsdebatten och uttrycker sina åsikter. Detta beror till stor del på den utbredda användningen av internet och sociala medier. Frågor som rör ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kan diskuteras relativt öppet och situationen för hbtq-personer har förbättrats genom en ökad acceptans i samhället.

Mötes- och föreningsfriheten är starkt reglerad. Oppositionell verksamhet och oberoende fackföreningar är förbjudna. Övervakning och begränsningar av offentliga sammankomster och protester fortsätter alltjämt och utrymmet för civilsamhället har krympt de senaste åren. Mötesfriheten respekteras i större utsträckning beträffande icke-politiska samlingar.

Rättsväsendet präglas av godtycke och bristande kapacitet. Domstolarna står under kommunistpartiets inflytande och tilltron till rättssystemet i stort är låg. Dödsstraff tillämpas och Vietnam är ett av de fem länder i världen med störst antal avrättningar. Korruption är ett utbrett problem på alla nivåer, även om ansträngningar görs genom utökade inspektioner och förundersökningar samt fällande domar mot även högt uppsatta individer inom både statlig förvaltning och företag.

Kvinnors och barns rättigheter förbättras kontinuerligt, bland annat genom en ny lag till skydd för barns rättigheter 2017. Diskussioner förekommer om jämställdhetsfrågor i både media och bland myndighetspersoner. Många problem kvarstår dock, såsom sexuell exploatering av barn, våld mot kvinnor, förbud för kvinnor att utöva vissa yrken och underrepresentation av kvinnor på ledande positioner.

Vietnam har på några decennier utvecklats till ett lägre medelinkomstland, vilket lett till en snabbt ökande levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De socioekonomiska klyftorna växer dock. Etniska minoriteter och personer på landsbygden har sämre förutsättningar att kunna åtnjuta sina ekonomiska och sociala rättigheter.

Vietnam har inte tillträtt flertalet centrala konventioner om mänskliga rättigheter. 

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.