Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet

Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? SOU 2008:117

Publicerad 17 december 2008 Uppdaterad 02 april 2015

Ladda ner:

• Patientsäkerhet, hela dokumentet, SOU 2008:117 (pdf 4 MB)
• Patientsäkerhet, del 1 av 2, förord och kapitel 1-18, SOU 2008:117 (pdf 2 MB)
• Patientsäkerhet, del 2 av 2, kapitel 19-30, bilagor, SOU 2008:117 (pdf 2 MB)

Patientsäkerhetsutredningen överlämnade den 17 december 2008 sitt bestänkande PATIENTSÄKERHET Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117). I betänkandet föreslår utredningen bland annat att den nuvarande lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) ersätts med en ny lag om patientsäkerhet m.m. I den föreslagna lagen har införts bestämmelser om bl.a. skyldighet för vårdgivare att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete samt att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Det föreslås också framgå av lagen att vårdgivarna ska vara skyldiga att informera patienter när en vårdskada har inträffat. Patienterna ska få information om både trolig orsak till det inträffade och vad vårdgivaren avser vidta för åtgärder för att det inträffade inte ska hända igen. Den som drabbats av vårdskada ska även få information om bl.a. vilka möjligheter det finns att erhålla ersättning för det inträffade. I betänkandet föreslås vidare att det nuvarande hälso- och sjukvårdsrättsliga disciplinansvaret ersätts med utökade möjligheter för staten att - inom ramen för en skarpare prövotidspåföljd som ska beslutas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) - ha skärpt tillsyn över de yrkesutövare som kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten. Det föreslås därvid att staten ska kunna ställa krav på exempelvis kompetensutveckling eller - om yrkesutövaren har missbruksproblem - på att denne ska genomgå behandling. Ett bland flera argument bakom förslaget om att ersätta disciplinansvaret med utökade möjligheter till skärpt tillsyn är att en disciplinpåföljd enbart är en administrativ påföljd. En erinran eller varning följs inte upp från statens sida, vilket är negativt ur patientsäkerhetssynpunkt. Om kraven inte uppfylls ska legitimationen som huvudregel återkallas. Både Riksrevisionen och HSAN har i skrivelser till regeringen framhållit att patientens ställning är svag i nuvarande regelverk. En patient som vänder sig till HSAN måste i dag kunna precisera sin anmälan och bl.a. ange vem eller vilka yrkesutövare patienten anser har gjort fel. Utredningen konstaterar att det vore bättre - både för patienter och för patientsäkerheten - om patienter enbart behövde anmäla vad som inträffat och att det sedan var statens sak att utreda händelsen ur ett brett och förutsättningslöst perspektiv. I betänkandet föreslås att patienter inte ska behöva precisera sin anmälan på sätt som är fallet i dag. Inom ramen för denna reform föreslås även att det sker en renodling av Socialstyrelsens respektive HSAN:s uppdrag. I enlighet med utredningsdirektiven innehåller betänkandet vidare överväganden och förslag som rör bl.a. - hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet, - vårdgivarnas rapporteringsskyldighet till Socialstyrelsen, - möjligheten att återkalla legitimation och annan behörighet - begränsning av förskrivningsrätt, - skyldighet för apotekspersonal att vid misstanke om överförskrivning av bl.a. narkotiska läkemedel informera Socialstyrelsen, - patientnämndernas verksamhet, - registerkontroll vid anställning och utfärdande av legitimation, samt - tillsyn över bl.a. förtroendeläkare.