Regeringens politik

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Medlemskapet i försvarsalliansen Nato utgör en grundsten. Utöver detta har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder, både bilaterala samarbeten mellan Sverige och ett annat land, och multilaterala samarbeten där flera länder ingår.

Den 7 oktober genomförde Hamas en terroristattack mot Israel. Sedan dess har säkerhetsläget i regionen allvarligt försämrats. Här samlas information om regeringens arbete med anledning av situationen och det efterföljande kriget.

Regeringen har inrättat nya former för samråd och samarbete med näringslivet, arbetsmarknadens parter och andra viktiga aktörer som representerar strategiska svenska intressen. Grundmodellen går ut på att konkreta EU-förslag diskuteras i så kallade EU-arbetsgrupper med företrädare från Regeringskansliet och särskilt företag och organisationer.

Med Sveriges utrikeshandelsstrategi "Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft" tas ett nytt och samlat helhetsgrepp för att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska företag att växa, utvecklas och skaffa sig framskjutna positioner på morgondagens globala marknader.

Finansiella stabilitetsrådet är ett forum för regelbundna diskussioner om finansiell stabilitet och risker som kan leda till oönskade konsekvenser för det finansiella systemet. Rådet verkar för att säkra den finansiella stabiliteten och därmed minska risken för att den ekonomiska utvecklingen påverkas negativt. Rådet diskuterar även beredskap och behov av att vidta åtgärder om det bedöms att stabiliteten hotas.

Arbetet med livsmedels- och dricksvattenberedskap syftar till att upprätthålla försörjningen av livsmedel och dricksvatten till Sveriges befolkning och samhällsviktiga funktioner i händelse av allvarliga krissituationer och ytterst krig. Regeringen arbetar brett för att stärka denna beredskap i sin helhet.

I Sverige ska alla kunna leva ett tryggt liv utan rädsla för att bli utsatt för brott, oavsett vem man är eller var man bor. För att motverka de omfattande utmaningar med kriminalitet och otrygghet som finns i vårt land behöver satsningar på rättsväsendet och straffrättsliga åtgärder kombineras med ett effektivt och proaktivt brottsförebyggande arbete. En viktig del i arbetet är regeringens nationella strategi Barriärer mot brott. I fokus för strategin står sociala brottsförebyggande insatser för att bland annat motverka att barn och unga involveras i kriminella nätverk och annan brottslighet samt att få individer som begår brott att lämna kriminaliteten bakom sig.

Antibiotikaresistens är ett växande gräns- och sektorsöverskridande hot mot människors och djurs hälsa. Resistens mot antibiotika medför ökade ekonomiska kostnader och har negativa följder för arbetet med hållbar utveckling världen över.

Arbetslöshetsförsäkringen reformeras och blir en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel. För individer, arbetsgivare och a-kassor minskar den administrativa bördan. Det skapar förutsättningar för kortare handläggnings- och väntetider. Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 oktober 2025.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Våldet, hoten, rekryteringen av barn och den kriminella ekonomin innebär både en direkt och indirekt påverkan på människors trygghet och säkerhet, liksom på samhällsviktiga funktioner. Samhällets motståndskraft mot den här kriminaliteten måste förstärkas i grunden. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet, som är den första i sitt slag. Den innehåller prioriteringar, åtgärder och mål för att öka samhällets motståndskraft och handlingskraft mot den organiserade brottsligheten.

Terrorism hotar fred och säkerhet och våra grundläggande fri- och rättigheter. Hotet är i dag mer komplext än tidigare och sedan flera år tillbaka finns även en allvarlig ideologiskt motiverad brottslighet som har bidragit till det ökade hotet mot individer och svenska intressen. Regeringen har därför tagit fram en ny samlad nationell strategi mot både våldsbejakande extremism och terrorism. Strategin har en långsiktig inriktning av arbetet lokalt, regionalt, nationellt och internationellt – denna brottslighet måste förebyggas och bekämpas med samhällets samlade kraft.

Under 2024 är Sverige ordförande för de informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena med de nordiska och baltiska länderna (NB8) och de nordiska länderna (N5). Samarbetena i NB8 och N5 leds av utrikesministrarna som möts flera gånger per år för att diskutera aktuella frågor. Under året kommer fokus ligga på att stärka det säkerhetspolitiska samarbetet i regionen samt fortsatt stöd till Ukraina.

Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet har regeringen en treårig gemenskaskapssatsning som uppgår till 300 miljoner kronor årligen.

Utbildning och forskning av hög kvalitet är helt avgörande för Sveriges välstånd. I slutet av 2024 beräknas regeringen presentera mandatperiodens forsknings- och innovationsproposition vars fokus är excellens, internationalisering och innovation. Regeringen anser att en tydlig inriktning mot excellens krävs för att svensk forskning ska vara konkurrenskraftig, att internationalisering och mobilitet är viktiga medel för att nå högsta kvalitet och att det svenska näringslivet ska vara ett drivhus för innovation.

Sveriges totalförsvar berör hela samhället. Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det består av två delar: det militära försvaret och det civila försvaret.

Världens länder samlades i Dubai den 30 november-12 december för FN:s klimatkonferens COP28. Två frågor var särskilt i fokus på möte: den globala översynen av det globala klimatarbetet och utfasningen av fossila bränslen. Statsminister Ulf Kristersson deltog i mötet, liksom energi- och näringslivsminister Ebba Busch, bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Ett säkrare, grönare och friare Norden – det är fokus för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2024. Visionen om att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030 är vägledande för det svenska ordförandeskapet.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige hade en framträdande roll i arbetet med att ta fram konventionen och var ett av de första länderna att ratificera den. Konventionen trädde i kraft i Sverige 1990. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

Skolan måste tillbaka till grunderna. Vi behöver mer ordning i klassrummet och mer ordning i skolsystemet. Vi behöver återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi behöver en trygg skola med tydliga förväntningar. Det är bra för alla – och särskilt för de barn som behöver skolan mest.

Vi behöver mer ordning i klassrummet och mer ordning i skolsystemet. Vi behöver återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och förmågor som att räkna, läsa och skriva. Det är bra för alla – och särskilt för de barn som behöver skolan mest.