Ett hållbart arbetsliv

Människor ska ha möjlighet att arbeta ett helt arbetsliv. För att uppnå ett hållbart arbetsliv måste fortsatta insatser göras för bättre arbetsmiljöförhållanden i psykiskt och fysiskt slitsamma arbeten. Insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan och minska risken för att arbetstagare skadas eller slits ut är nödvändiga för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Dessa insatser bör utgå från forskningsbaserad kunskap vilket förutsätter forskning av hög kvalitet och att forskningsresultaten sprids till det övriga samhället.

Foto: Folio Images

Kraven i arbetslivet har förändrats

Det moderna arbetslivet medför nya utmaningar samtidigt som mer traditionella arbetsmiljöproblem kvarstår. Den globala konkurrensen ställer ständigt krav på produktivitets- och effektivitetshöjningar och leder också till nya sätt att organisera arbetet. Dessa får inte vara på bekostnad av arbetstagares hälsa och välmående.

Kraven i arbetslivet har förändrats påtagligt under de senaste decennierna. För tre-fyra decennier sedan dominerades arbetsmarknaden av lågkvalificerade arbeten och lågutbildad arbetskraft. Andelen arbeten som inte kräver mer än grundskoleutbildning har sjunkit från cirka 50 procent vid slutet av 1960-talet till cirka 10 procent 2000. För den enskilde är det första arbetet ett viktigt steg in i samhället. Inträdesfasen har försämrats för vissa grupper av ungdomar, särskilt de utan avklarad gymnasieutbildning har svårt att klara arbetslivets inträdeskrav och att få varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden.

Andelen arbetstagare med stressfyllt arbete i betydelsen höga mentala krav men litet utrymme för egna beslut har ökat markant sedan 1980-talet. Ökningen kan delvis hänga samman med den strukturomvandling som den skattefinansierade välfärdssektorn genomgick under 1990-tals-krisen då bland annat antalet anställda minskade betydligt. Detta fick till följd att genomsnittsåldern bland de anställda i sektorn har höjts samtidigt som arbetsbelastningen har ökat.

Tidigt utträde ur arbetslivet ska förebyggas

Sådant som påverkar tidigt utträde etableras ofta tidigt i arbetslivet. Det förebyggande arbetet behöver stärkas för att anställda ska få stöd redan när hälsoproblem relaterade till arbetet börjar uppstå. Arbetsgivarna måste bedriva ett tillräckligt bra förebyggande arbete för att kunna upptäcka sådana risker som kan medföra tidigt utträde från arbetslivet. Kunskap och attityder är avgörande för att förebygga ohälsa och tidigt utträde från arbetslivet. Att inte ha ett arbete utgör en risk för hälsan och ökad dödlighet. Det är ytterligare ett skäl att förebygga förtida utträde eller sent inträde i arbetslivet.

Stärkt arbetslivsforskning har stor betydelse

Den kunskap som tillförs genom forskning har stor betydelse för att möjliggöra att utvecklingen av både möjligheter och risker inom arbetsmiljöområdet tidigt identifieras. Forskningen inom området behöver därför ofta utgå från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Analyser och kunskapssammanställningar med underlag från flera olika forskningsområden kan bidra till en ökad förståelse av problemen och därmed att relevanta åtgärder kan genomföras. Regeringen anser att en ökad kunskap och förståelse av de många gånger komplexa sambanden mellan arbetsmiljö och hälsa är viktig för att uppnå en positiv utveckling inom området och för att bryta uppgången av sjukfrånvaron.

Regeringsuppdrag inom området ett hållbart arbetsliv

Regeringsuppdrag: Urvalskriterium för tillsyn

Arbetsmiljöverket har tagit fram en kunskapssammanställning om sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (Rapport 2014:8). Bland den forskning som kartlades fann man att den psykiska arbetsmiljön har betydelse. Låg kontroll tillsammans med höga krav ökar också risken att lämna arbetslivet i förtid. Detsamma gäller för dåligt socialt stöd och då framförallt från personer i chefsposition. Även fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer ökar risken för utträde ur arbetskraften i förtid.

Vidare har arbetstagare i kontaktyrken större risk att lämna arbetslivet i förtid, något som även gäller de med högre utbildning såsom präster och psykologer.

Forskningen pekar dessutom på att kvinnor har högre sjukfrånvaro, större hälsoproblem och lämnar arbetslivet tidigare än män. Det finns även olikheter i hur män och kvinnor påverkas av faktorer i arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket har mot denna bakgrund genomfört en förstudie för att analysera möjligheten att ta fram ett urvalskriterium för tillsyn med fokus på att synliggöra eventuella branscher och arbetsställen där det finns ett tidigt utträde som i rimlig grad kan relateras till arbetsmiljöfaktorer.

Arbetsmiljöverkets rapportering av uppdraget (pdf)
Uppdrag: Finns i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2017 (esv.se)
Arbetsmiljöverkets rapport 2014:8 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (av.se)

Regeringsuppdrag: Seminarieserie i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2016/2017

Arbetsmiljöverket fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att, i samarbete med arbetsmarknadens parter inom ramen för det nationella nätverket kopplat till EU-OSHA, planera och genomföra en seminarieserie i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2016/2017.

Arbetsmiljöverkets rapportering av uppdraget (pdf)
Artikel: Friska arbetsplatser för alla åldrar (av.se)
Kampanj 2016–2017: En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet (EU-OSHA:s webbplats)
Visualiseringsverktyg: Säkrare och hälsosammare arbete i alla ådrar (EU OSHA:s webbplats)

Regeringsuppdrag: Kunskapssammanställning om nya sätt att organisera arbetet

Utvecklingen av arbetslivet har lett till en ökad diversifiering. Företagen anpassar sin verksamhet till de skiftande förutsättningarna genom att omorganisera eller införa nya sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljöverket skulle mot denna bakgrund ta fram en kunskapssammanställning om potentiella arbetsmiljörisker relaterat till nya sätt att organisera arbetet (till exempel användande av underleverantörer, digitalt arbete, delningsekonomi och så kallat crowd-work). Kunskapssammanställningen skulle beakta ett genusperspektiv.

Arbetsmiljöverket har redovisat uppdraget och har arrangerat ett seminarium i samband med det. Kunskapen från uppdraget används i Arbetsmiljöverkets fortsatta arbete, bland annat i tillsyn och kommunikation utifrån myndighetens föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverkets rapportering av uppdraget (av.se)
Kunskapssammanställning: Nya sätt att organisera arbetet - betydelsen för arbetsmiljö och hälsa (av.se)

Regeringsuppdrag: Tillsyn inom bemanningsbranschen

Användningen av bemanningsföretag är relativt utbredd i Sverige såväl inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn. Inhyrning är dessutom mer utbrett inom verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö. Bemanningsbranschen är en typisk ungdomsbransch och gruppen utlandsfödda är överrepresenterad i branschen. Bemanningsanställda har ökad risk för psykosocial ohälsa och ges ofta arbetsuppgifter som innebär stor fysisk belastning, vilket leder till att de generellt löper större risk för att utveckla arbetsskador.

Det är av stor vikt att alla som befinner sig på den svenska arbetsmarknaden har en arbetsmiljö som leder till ett hållbart arbetsliv. I detta avseende är det viktigt både att arbetstagare och arbetsgivare har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och att både bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft har nödvändiga rutiner för att säkerställa en god arbetsmiljö för uthyrd och inhyrd personal. I detta sammanhang är introduktion i arbetsuppgifterna en särskilt viktig del av arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket ges mot denna bakgrund i uppdrag att planera och genomföra informationsinsatser som riktar sig till bemanningsanställda, bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft. Arbetsmiljöverket får också i uppdrag att planera och genomföra tillsynsinsatser riktade mot bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft som en uppföljning av Arbetsmiljöverkets tillsynssatsning mot bemanningsbranschen 2011–2012.

Informations- och tillsynsinsatserna ska ha särskild inriktning mot systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens introduktionsansvar.

En lägesrapport redovisades till Arbetsmarknadsdepartementet i juni 2017. Uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2018.

Lägesrapport: Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen (av.se)
Uppdrag: Finns i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2016 (esv.se)

Regeringsuppdrag: Arbetsgivares anpassnings- och rehabiliteringsarbete

Arbetsmiljöverket har analyserat tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsarbete. Syftet med uppdraget var att få en samlad bild av hur tillsynsresultaten ser ut inom detta område. Arbetsmiljöverket har redovisat uppdraget. Kunskapen från uppdraget används i Arbetsmiljöverkets fortsätta arbete för tillsyn.

Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget (pdf på av.se)
Uppdrag: Finns i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2016 (esv.se)

Regeringsuppdrag inom området stärkt arbetslivsforskning

Regeringsuppdrag: Uppdragsforskning med relevans för tillsynsverksamheten

På uppdrag av regeringen delade Arbetsmiljöverket ut sammanlagt tre miljoner kronor i projektplaneringsbidrag under hösten 2015. Syftet med projektplaneringsbidragen var dels att stimulera forskning som var relevant för tillsynsverksamheten. Dels att få fram underlag till en kommande satsning på uppdragsforskning genom projektmedel om sammanlagt 12 miljoner kronor under åren 2016–2018.

Återrapportering av uppdraget (pdf på av.se)
Artikel: 11ansökningar beviljade för projektplaneringsbidrag (av.se) 
Uppdrag: Finns i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2015 (esv.se)

I regleringsbrevet för 2016 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att fördela särskilda medel till uppdragsforskning som var relevant för tillsynsverksamheten. Tonvikten skulle ligga på arbetsmiljö och arbetsrelaterad ohälsa i ett genusperspektiv. Fyra forskningsprojekt beviljades bidrag om tre miljoner kronor var under åren 2016-2018.

Återrapportering av uppdraget (pdf på av.se)
Artikel: Fyra får forskningsbidrag under 2016–2018 (av.se)
Uppdrag: Finns i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2016 (esv.se)

Regeringsuppdrag: Forskning om arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) genomförde under hösten 2015 en förstudie av hur en utlysning av forskningsmedel rörande arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer bör utformas och hur forskningsresultat kan nyttiggöras på arbetsplatserna.

Uppdraget om förstudie inför utlysning av forskningsmedel finns i Fortes regleringsbrev för 2015 (esv.se)
Förstudie inför utlysning av forskningsmedel rörande arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer (forte.se)

2016 fick Forte ytterligare uppdrag att fördela särskilda medel till forskning om arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer och nyttiggöra forskningsresultaten på arbetsplatserna.

Uppdraget om forskning om arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer finns i Fortes regleringsbrev för 2016, 2017 och 2018:
Fortes regleringsbrev 2016 (esv.se)
Fortes regleringsbrev 2017 (esv.se)
Fortes regleringsbrev 2018 (esv.se)

Under våren 2016 gjordes sedan en utlysning av forskningsmedel för treåriga forskningsprojekt, och tio av projekten som ansökte beviljades medel. 

Finansierade projekt 2016: arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer (forte.se)
Fortes skrift "10 projekt om arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer" (forte.se)

Under 2017 och 2018 har Forte fått ytterligare medel för uppdragets genomförande.

Regeringsuppdrag: Utredningen om ett nationellt arbetsmiljöcentrum

Regeringen gav i februari 2016 en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur ett nationellt centrum för kunskap och utvärdering om arbetsmiljö och arbetsmiljöpolitik bör inrättas och utformas.

I mars 2017 överlämnade utredaren sitt betänkande (SOU 2017:28) och i september beslutade regeringen att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap (Dir. 2017:94). Den nya myndigheten ska vara igång den 1 juni 2018.

Artikel: Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle
Pressmeddelande: Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle
SOU 2017:28 Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö
Kommittédirektiv 2017:94 Inrättande av Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Kontakt

Natali Sial
Pressekreterare hos arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-520 54 49
e-post till Natali Sial

En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020

Regeringens arbetsmiljöpolitik ska bidra till en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverka att människor utestängs från arbetslivet. Arbetsmiljöstrategin har utformats kring tre prioriterade områden: Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, Ett hållbart arbetsliv samt Psykosocial arbetsmiljö.