Barnets rättigheter

Mer än 200 000 barn lever i hem där det före­kom­mer olika former av våld. Att utsät­tas för att bevittna brott inom familjen kan vara för­ödande för ett barn. Forsk­ningen visar att ett barn som bevittnar brott löper ökad risk för att drab­bas av fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att det ska införas ett särskilt barnfridsbrott som innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna brott i en nära relation.   

I dag, onsdag den 3 mars klockan 10.45, håller justitie- och migrationsminister Morgan Johansson en pressträff tillsammans med Juno Blom, Liberalernas partisekreterare och talesperson i barnrättsfrågor.

Regeringen kan i dag presentera flera viktiga reformer för att stärka barns rätt till en trygg uppväxt och en trygg hemmiljö. Det handlar om ett paket med åtgärder för att alla barn ska kunna leva under trygga och stabila förhållanden fritt från våld, övergrepp och kränkande behandling.

Regeringen lämnar i lagrådsremissen förslag på ändringar som bland annat syftar till att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen, skapa bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar och stärka skyddet för barn som riskerar att fara illa.

Elin Olsson har idag utsetts till ny statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet hos Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering. Karin Strandås kvarstår som statssekreterare på departementet.

Debattartikel av Åsa Lindhagen, jämställdhets­minister och Lena Hallengren, socialminister publicerad i Dalademokraten 30 januari.

Ytterligare 40 miljoner kronor tillförs ideella organisationer för att möta ökad utsatthet med anledning av coronaviruset och Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet får 10 miljoner kronor i syfte att stärka den nationella stödtelefonen för våldsutsatta. Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Idag har regeringen beslutat om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram till och med 2023 men innehåller även strategiska insatser för att säkerställa det långsiktiga arbetet.

Idag har regeringen beslutat om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram till och med 2023 men innehåller även strategiska insatser för att säkerställa det långsiktiga arbetet.

Idag har regeringen beslutat om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram till och med 2023 men innehåller även strategiska insatser för att säkerställa det långsiktiga arbetet.

Denna handlingsplan avser att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023.

Den 21 januari uppmärksammas Fadimedagen i Sverige – till minne av Fadime Sahindal som för 19 år sedan mördades av sin far i hederns namn. Åsa Lindhagen, Morgan Johansson och Anna Ekström deltar i flera arrangemang för att hedra Fadime och sätta fokus på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är en högt prioriterad fråga för regeringen. Genom beslut om regleringsbreven för 2021 har regeringen fördelat drygt 240 miljoner kronor för arbetet mot våldet samt gett flera myndigheter uppdrag på området. Ett flertal av uppdragen kommer att fokusera på att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill har ytterligare 130 miljoner kronor tillförts länsstyrelserna och kommunerna för att stärka arbetet med att motverka våld. Flera satsningar mot våldet är att vänta under 2021 då det finns ytterligare medel avsatta.

Kunskapslyftet för barnets rättigheter förlängs och fördjupas. Regeringen har beslutat att åtta nya myndigheter ska delta och ytterligare två myndigheter kommer få fördjupade uppdrag för att stärka sitt arbete med den praktiska tillämpningen av barnkonventionen i särskilt angelägna barnrättsfrågor.

Vad kan samhället, föräldrar, skolan och andra aktörer göra för att barn och unga inte ska hamna i kriminalitet? Det var den centrala frågan på en hearing den 16 december om unga, icke straffmyndiga lagöverträdare och nyrekrytering. Socialminister Lena Hallengren och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen träffade företrädare från myndigheter och kommuner på ett digitalt dialogmöte.

Förlängd tid för delar av uppdraget

En särskild utredare ska se över utform­ningen av föräldra­balkens regler om föräldra­skap och i övrigt överväga vissa föränd­ringar av de familje­rätts­liga reglerna. Upp­draget syftar till att – med utgångs­punkt i barnets bästa – åstad­komma en mer samman­hållen, köns­neutral och jämlik reglering om föräldra­skap samt regler om föräldra­ansvar som är anpas­sade till olika familje­konstella­tioner.

Den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen ska fungera för alla, även för regnbågsfamiljer. Regeringen har därför i dag beslutat att tillsätta en utredning med uppdraget att bland annat utreda hur den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen skulle kunna göras mer könsneutral.

Många barn och unga i Sverige utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Inför jullovet lanserar Jämställdhetsmyndigheten, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket och Utrikesdepartementet en gemensam kampanj mot hedersrelaterat våld och förtryck. ”Du har rätt” att själv bestämma och rätt att få hjälp och stöd är kampanjens budskap.