Åtgärder mot terrorism sedan slutet av 2014
Uppdaterad
Strategi mot terrorism och två blocköverskridande politiska överenskommelser. I augusti 2015 antog regeringen en skrivelse med en ny nationell strategi mot terrorism och har genomfört eller arbetar med genomförandet av samtliga av de 56 specifika inriktningarna i strategin. Dessutom har regeringen genomfört eller påbörjat arbetet med alla de 29 punkter som slagits fast i de två blocköverskridande politiska överenskommelserna från december 2015 och juni 2017. Alla åtgärder mot terrorism, inklusive informationsutbyte, ska ske med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, rättsstatens principer och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten. Nedan listas ett urval av genomförda och planerade åtgärder mot terrorism.
Genomförda åtgärder
- Resursförstärkning av Säkerhetspolisen och Polismyndigheten – För att öka slagkraften i bekämpningen av terrorism och annan grov brottslighet har regeringen genomfört omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet och särskilt Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.
- Säkerställande av polisens insatskapacitet – Polismyndigheten har ökat förmågan att med korta responstider kunna hantera flera terrorattentat samtidigt och under en längre period. Poliser har genom övning fått bättre kunskap i att avbryta pågående dödligt våld och regeringen har tillfört medel för att förbättra utrustningen för poliser i yttre tjänst.
- Övningar – Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har återkommande haft gemensamma övningar av åtgärder vid terroristattentat i Sverige.
- Utökat internationellt polissamarbete – Ny lagstiftning möjliggör att den svenska insatsstyrkan samarbetar operativt med insatsstyrkor från EU-stater och Norge för att bekämpa terrorism, om behov skulle uppstå. Lagändringarna började gälla i juli 2017 respektive april 2020.
- Utvecklat arbete vid Säkerhetspolisen och Polismyndigheten – Regeringen har beslutat om ett flertal olika uppdrag för att utveckla arbetet inom myndigheterna och dess samverkan. Bland annat har Polismyndigheten numera en särskild funktion med ett processansvar för att säkerställa att målen i strategin mot terrorism nås – Nationella Taktiska Rådet (NTR).
- Stärkt samarbete mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket – Myndigheterna har sedan 2015 utvecklat och fördjupat sin samverkan för att öka förmågan att upptäcka potentiella hot. Ett system med automatiserad säkerhetsscreening infördes under 2017 och Säkerhetspolisen har även fått en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets utlänningsdatabas. Direktåtkomsten får användas i säkerhetsärenden och potentiella säkerhetsärenden.
- Stärkt åklagarverksamhet – Åklagarmyndigheten har, genom riksenheten för säkerhetsmål, en dygnet runt-beredskap för att ta hand om utredningar av terroristbrottslighet. Vid riksenheten för säkerhetsmål tjänstgör åklagare som är specialiserade på att leda förundersökningar om terroristbrottslighet och samverka med såväl nationella som utländska myndigheter och institutioner som är särskilt inriktade på att bekämpa sådan brottslighet.
- Möjlighet att dela information elektroniskt för Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning – Regeringen har bidragit till att stärka samarbetet vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning genom lagändringar som innebär att Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten vid Försvarsmakten (Must) får möjlighet lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt och genom direktåtkomst.
- Kriminalisering av terrorismresor – Införande och utvidgning av kriminaliseringen av terrorismresor. Straffansvaret omfattar den som reser eller påbörjar en resa till ett annat land i syfte att begå eller göra sig skyldig till förberedelse, stämpling eller medverkan till bl.a. terroristbrott, eller för att ge eller ta del av terrorismutbildning. Straffbestämmelsen omfattar även resor till det egna medborgarskapslandet (det enda undantaget är svenska medborgares resor till Sverige). Det är även straffbart att finansiera en sådan terrorismresa.
- Kriminalisering av utbildning avseende terroristbrott – Införande av straffansvar för den som tar emot utbildning avseende terroristbrott genom att t.ex. delta i träning eller annan undervisning i vapen- eller sprängämnestekniker i syfte att använda kunskaperna för att begå t.ex. terroristbrott. Straffansvaret har senare utvidgats och avser nu att ta del av sådan utbildning – i och med detta träffas också självstudier.
- Mer heltäckande kriminalisering av terrorismfinansiering – Straffansvaret för terrorismfinansiering omfattar nu finansiering av alla brott i den straffrättsliga terrorismlagstiftningen. Det har också blivit straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation (en sammanslutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet, t.ex. terroristbrott).
- Samröre med terroristorganisation har kriminaliserats – De former av samröre som omfattas av är att ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transportmedel för en terroristorganisation, upplåta lokal eller mark till en terroristorganisation, eller lämna annat liknande stöd till en terroristorganisation. Även försök till det nya brottet har kriminaliserats. Det har även gjorts straffbart att offentligt uppmana och rekrytera till samröre med en terroristorganisation, att resa utomlands i avsikt att ha samröre med en terroristorganisation samt att finansiera samröre med en terroristorganisation.
- Terroristbrottet har uppdaterats så att bl.a. grovt dataintrång lades till bland de brott som kan utgöra terroristbrott
- Flera åtgärder mot finansiering av terrorism – Regeringen har genomfört omfattande åtgärder för att försvåra möjligheterna till att finansiera terrorism. Åtgärderna innefattar bl.a. en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och en ny lag om registrering av verkliga huvudmän. En förnyad samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades vid Polismyndigheten i januari 2018.
- Höjda straff för illegala vapen, handgranater och andra explosiva varor – Regeringen har i flera omgångar skärpt straffen för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Regeringen har dessutom skärpt straffen för smuggling av vapen och explosiva varor.
- Ny säkerhetsskyddslag – Säkerhetsskydd innebär förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Regeringen har antagit en ny säkerhetsskyddslag som trädde i kraft den 1 april 2019. Den nya lagstiftningen tydliggör skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och innebär en ambitionshöjning på området.
- Skärpt säkerhet i den offentliga miljön – I november 2017 gav regeringen MSB i uppdrag att verka för samordning av berörda aktörers risk- och sårbarhetsarbete. MSB redovisade i maj 2018 flera förslag för att öka tryggheten och säkerheten i offentliga miljöer där många människor samlas eller rör sig.
- Åtgärder mot missbruk av svenska pass – I april 2016 genomfördes ändringar i passlagen för att motverka missbruk av svenska pass. Det har bl.a. införts en begränsning av hur många pass som kan utfärdas.
- PNR – analys av flygpassageraruppgifter – Den 1 augusti 2018 genomfördes PNR-direktivet i svensk rätt, vilket innebär utökade möjligheter för vissa brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till och analysera flygpassageraruppgifter som lufttrafikföretag samlar in. Uppgifterna får användas i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.
- Stärkt förebyggande arbete – Det förebyggande arbetet omfattar insatser mot våldsbejakande högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Statskontorets utvärdering (2018) av regeringens åtgärder sedan 2014, bland annat av det arbete som utfördes av nationella samordnaren (dir. 2014:18), visar att åtgärderna har bidragit till att samhällets motståndskraft har ökat, till exempel genom ökad medvetenhet och bättre samverkan hos kommuner.
- Center mot våldsbejakande extremism – Det förebyggande arbetet fick den 1 januari 2018 en permanent struktur genom inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Det nationella centret har fyra huvuduppgifter: främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå, verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet, ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism, och samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik.
- Regeringsuppdrag om ökade förebyggande kunskaper och metoder – Regeringen har sedan 2015 beslutat sammanlagt 19 särskilda regeringsuppdrag i syfte att öka myndigheternas kunskap och möjlighet att erbjuda utbildning, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper i arbetet mot våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har tagit fram ett stöd för socialtjänsten i ärenden som rör barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har också tagit fram kunskapsstöd för socialtjänstens insatser till återvändare, deras familjer och andra vuxna personer som är involverade i våldsbejakande extremism. Kriminalvården har utvecklat stöd för personal inom fängelser och frivården. Även Statens institutionsstyrelse har utvecklat stöd för sina personalgrupper. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 haft ett uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer. FOI har hittills redovisat sju kartläggningar och gjort ytterligare analyser som listas här: Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2016), Det digitala kalifatet – en studie av islamiska statens propaganda (2017), Det vita hatet – om radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet (2017), Digital Jihad – propaganda from the Islamic State (2018). Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och digitala spår (2019). Digitalt slagfält – en studie av radikalnationalistiska digitala miljöer (2019). FOI har även analyserat incelskulturen i digitala miljöer i rapporten Hope, Cope, Rope (2020) samt antisemitism i rapporten Antisemitiska stereotyper i sociala medier (2020). FOI har även arbetat med metodutveckling. Som ett komplement till olika riskbedömningsinstrument har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg – PRAT – Profile Risk Assesment Tool – som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande gärningspersoner.
- Åtgärder mot rekrytering och propaganda på internet – Det bästa sättet att bemöta våldsbejakande extremistisk propaganda är med kunskap, och regeringen har beslutat om flera utredningar för att stärka samhällets motståndskraft mot desinformation och informationspåverkan. Två exempel: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 uppdraget att göra kartläggningar om propagandan på Internet. Forum för levande historia har tagit fram ett digitalt klassrumsmaterial ”Propaganda – risk för påverkan” som förklarar propagandans mekanismer och stimulerar kritiskt tänkande och källkritik.
- Effektivare alarmering – Regeringen initierade en ny lagstiftning som innebär att personer som befinner sig i områden som drabbats av t.ex. allvarliga olyckor eller terroristattentat kan varnas via mobiltelefoner. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2017.
- Internationellt engagemang utanför EU – Sverige har som medlem i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 kunnat påverka FN:s anti-terrorismsamarbete. Flera av de internationella insatser som Sverige deltar i har som uttalat syfte att förebygga terrorism och våldsbejakande extremism, exempelvis insatserna i Libyen och Irak.
- Förbättrad tillgång för polisen till uppgifter från signalspaning – Ny lagstiftning gör att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) har fått utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, vilket stärker förmågan att förhindra terroristattentat. Säkerhetspolisen och Noa får nu, till skillnad från tidigare, inrikta signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Lagändringarna började gälla i augusti 2019.
- Nya regler om datalagring – Den 1 oktober 2019 trädde nya regler om datalagring i kraft. Den nya regleringen innebär en kraftfull förbättring för brottsbekämpningen, där digitala spår ofta är de viktigaste och ibland de enda spåren för att förhindra och utreda exempelvis terroristbrott.
- Utvärdera insatserna vid terrordåd – Den 22 juni 2017 beslutade regeringen om ett uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att utvärdera hanteringen av attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Uppdraget redovisades den 27 april 2018. Utvärderingen visar att samhällets samlade hantering av det initiala händelseförloppet i stort fungerade väl. Polis, hälso- och sjukvård samt brandförsvaret responderade snabbt och ansvariga aktörer hade tillräcklig kapacitet att hantera det initiala händelseförloppet. Enskilda individers insats och risktagande översteg i många fall vad samhället kan förvänta sig. Utvärderingen pekar på vissa brister inledningsvis som t.ex. att inte alla berörda aktörer larmades direkt och att vissa nödsamtal vara svåra att tolka.
- Ny lag om hemlig dataavläsning (HDA) – Den 1 april 2020 trädde den nya lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i kraft. Hemlig dataavläsning är ett nytt hemligt tvångsmedel som ger de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att komma åt mer information än tidigare, bl.a. krypterad datatrafik. Tvångsmedlet kan användas under en förundersökning, i underrättelseverksamhet och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning är ett viktigt och effektivt verktyg i kampen mot terroristbrott och annan allvarlig brottslighet.
- Sekretessbrytande bestämmelse för polis och kommun – I augusti 2018 tog regeringen emot betänkandet Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism (SOU 2018:65). I linje med ett förslag från utredningen beslutade regeringen den 31 oktober 2019 att det skulle införas en ny paragraf, 5 kap. 3 a §, i vägtrafikdataförordningen (2019:382) som gör det enklare för Transportstyrelsen att lämna ut vissa uppgifter från trängselskattekameror till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i händelse av t.ex. ett terrorattentat. När det gäller utredningens övriga förslag beslutade regeringen den 26 mars 2020 prop. 2019/20:123 Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. I propositionen föreslagna lagändringar trädde i kraft den 1 augusti 2020. Lagändringarna innebär bl.a. att Polismyndigheten har fått förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Lagändringarna innebär också att myndigheterna inom socialtjänsten har fått utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande kan i större utsträckning ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet.
- Underlätta polisens kamerabevakning – Den 1 januari 2020 ändrades kamerabevakningslagen så att bl.a. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen*. Syftet är att förbättra möjligheten att bekämpa terrorism och annan brottslighet med hjälp av kamerabevakning.
* Nytt namn från 1 januari 2021: Integritetsskyddsmyndigheten - Stängning av radikala skolor – Den svenska skolan ska vara en plats där våra demokratiska värderingar värnas och extremistiska ideologier bekämpas. Regeringen har därför lagt flera förslag om att göra det enklare att stänga vissa skolor och åstadkomma en bättre kontroll av den som vill driva skola. Säkerhetspolisens och Skolinspektionens insatser har lett till att skolor med tydlig koppling till tongivande aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön har stängts ned, vilket har bidragit till att förebygga att barn och ungdomar radikaliseras i skolor med salafistisk inriktning.
Planerade och aktuella åtgärder
- Skärpta straff – En särskild utredare har bl.a. föreslagit skärpta straff för terrorismrelaterad brottslighet. Betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49) bereds inom Regeringskansliet.
- Kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation – 2020 års grundlagskommitté har i uppdrag att bedöma om det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till sammanslutning som ägnar sig åt terrorism, i syfte att möjliggöra en kriminalisering av varje form av deltagande i sådana sammanslutningar. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 15 mars 2021.
- Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra säkerhetshot – Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning med uppdrag att se över lagen om särskild utlänningskontroll och utreda hur kontrollen av personer som bedöms utgöra säkerhetshot på ett rättssäkert sätt kan förstärkas. Utredningen redovisades i mars 2020. En lagrådsremiss bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
- Inga offentliga medel till extremistiska organisationer – Regeringen har tillsatt flera utredningar i syfte att se över reglerna för statlig bidragsgivning och tydliggöra förutsättningarna. Ett exempel är utredningen Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning som redovisades i juni 2019, bl.a. med fokus på frågan om ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen. Betänkandet har skickats ut på remiss. Regeringen avser ta fram ett nytt demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället. Ett demokrativillkor som ställer krav på till exempel företrädares beteende kan dock innebära att organisationer och myndigheter måste behandla känsliga personuppgifter. För att komma vidare i arbetet med ett tydligt, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor har därför regeringen tillsatt en utredning om personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till det civila samhället (dir. 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren även uppdraget att analysera och ta ställning till om en inrättande av en stödfunktion bör inrättas som ska kunna bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet. Utredaren ska även lämna nödvändiga författningsförslag (dir 2020:117).
- Omfattande arbete på EU-nivå – Kommissionen har sedan 2018 förstärkt sitt stöd till medlemsstaterna i det förebyggande arbetet mot radikalisering. Kommissionen har inrättat en särskild styrgrupp för det förebyggande arbetet samt ett nätverk med medlemsstaternas representanter. I denna nya struktur erbjuds t.ex. medlemsstaterna att med stöd av kommissionen genomföra projekt och studiebesök med fokus på angelägna frågor. Sverige genomförde under 2019 tre internationella projekt om; radikalisering i fängelser, nationella stödstrukturer för det förebyggande arbetet samt högerextremism och dessa projekt har fortsatt även under 2020. Ett omfattande arbete görs också på EU-nivå för att stärka informationsutbyte och operativt samarbete. Andra centrala frågor är arbetet med att stärka EU:s yttre gräns och utveckling av partnerskap för terrorismbekämpning med grannländer och övriga världen, exempelvis västra Balkan. EU-samarbetet är också avgörande för att bekämpa cyberbrottslighet, terroristrelaterat innehåll på nätet och brottslighet där man använder ny teknik. Arbetet syftar till att uppnå förbättrad tillgång till elektronisk information och digitala bevis för brottsbekämpningen, till exempel genom en balanserad reglering rörande datalagring, kryptering och en effektiv gränsöverskridande tillgång till digital bevisning.
- Utvidgat krav på säkerhetsskyddsavtal, en ändamålsenlig tillsyn av säkerhetsskyddet och sanktioner för överträdelser av säkerhetsskyddsregleringen – Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning med uppdrag att föreslå i vilken utsträckning de som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska vara skyldiga att ingå säkerhetsskyddsavtal, hur en ändamålsenlig tillsyn av säkerhetsskyddet ska se ut och hur ett system med sanktioner ska vara utformat. Utredningen redovisade i november 2018 och betänkandet har remissbehandlats. En lagrådsremiss håller för närvarande på att tas fram inom Regeringskansliet.