Åtgärder mot terrorism sedan slutet av 2014

Uppdaterad

Strategi mot terrorism och två block­över­skridande politiska överens­kommelser. I augusti 2015 antog regeringen en skrivelse med en ny nationell strategi mot terrorism och har genomfört eller arbetar med genom­förandet av samtliga av de 56 specifika inrikt­ningarna i strategin. Dessutom har regeringen genom­fört eller påbörjat arbetet med alla de 29 punkter som slagits fast i de två block­över­skridande politiska överens­kommelserna från december 2015 och juni 2017. Alla åtgärder mot terrorism, inklusive informations­utbyte, ska ske med respekt för grund­läggande fri- och rättigheter, rätts­statens principer och med hänsyn till skyddet av den personliga integriteten. Nedan listas ett urval av genom­förda och planerade åtgärder mot terrorism.

Genomförda åtgärder

  1. Resursförstärkning av Säkerhets­polisen och Polis­myndigheten – För att öka slagkraften i bekämp­ningen av terrorism och annan grov brottslighet har regeringen genom­fört omfat­tande ekonomiska satsningar på rätts­väsendet och särskilt Säkerhets­polisen och Polis­myndigheten.
  2. Säkerställande av polisens insats­kapacitet – Polis­myndig­heten har ökat förmågan att med korta respons­tider kunna hantera flera terror­attentat samtidigt och under en längre period. Poliser har genom övning fått bättre kunskap i att avbryta pågående dödligt våld och regeringen har tillfört medel för att förbättra utrustningen för poliser i yttre tjänst.
  3. Övningar – Försvars­makten, Polis­myndigheten och Säkerhets­polisen har återkom­mande haft gemen­samma övningar av åtgärder vid terrorist­attentat i Sverige.
  4. Utökat internationellt polissamarbete – Ny lagstiftning möjliggör att den svenska insats­styrkan samarbetar operativt med insats­styrkor från EU-stater och Norge för att bekämpa terrorism, om behov skulle uppstå. Lagänd­ringarna började gälla i juli 2017 respektive april 2020.
  5. Utvecklat arbete vid Säkerhets­polisen och Polis­myndigheten – Regeringen har beslutat om ett flertal olika uppdrag för att utveckla arbetet inom myndig­heterna och dess samverkan. Bland annat har Polis­myndig­heten numera en särskild funktion med ett process­ansvar för att säker­ställa att målen i strategin mot terrorism nås – Nationella Taktiska Rådet (NTR).
  6. Stärkt samarbete mellan Säkerhets­polisen och Migrations­verket – Myndig­heterna har sedan 2015 utvecklat och fördjupat sin samverkan för att öka förmågan att upptäcka potentiella hot. Ett system med automati­serad säkerhets­screening infördes under 2017 och Säkerhets­polisen har även fått en utökad direkt­åtkomst till Migrations­verkets utlännings­databas. Direkt­åtkomsten får användas i säkerhets­ärenden och potentiella säkerhets­ärenden.
  7. Stärkt åklagarverksamhet – Åklagar­myndigheten har, genom riksenheten för säkerhets­mål, en dygnet runt-beredskap för att ta hand om utredningar av terrorist­brottslighet. Vid riksenheten för säkerhets­mål tjänstgör åklagare som är speciali­serade på att leda förunder­sökningar om terrorist­brottslighet och sam­verka med såväl nationella som utländska myndig­heter och institutioner som är särskilt inriktade på att bekämpa sådan brottslighet.
  8. Möjlighet att dela information elektroniskt för Säkerhets­polisen, Försvarets radio­anstalt och Försvars­makten vid Nationellt centrum för terror­hot­bedömning – Regeringen har bidragit till att stärka samarbetet vid Nationellt centrum för terror­hot­bedömning genom lag­ändringar som innebär att Säkerhets­polisen, Försvarets radio­anstalt och Militära underrättelse- och säkerhets­tjänsten vid Försvars­makten (Must) får möjlighet lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt och genom direktåtkomst.
  9. Kriminalisering av terrorismresor – Införande och utvidgning av kriminali­seringen av terrorism­resor. Straff­ansvaret omfattar den som reser eller påbörjar en resa till ett annat land i syfte att begå eller göra sig skyldig till förbere­delse, stämp­ling eller medverkan till bl.a. terrorist­brott, eller för att ge eller ta del av terrorism­utbildning. Straff­bestäm­melsen omfattar även resor till det egna med­borgar­skaps­landet (det enda undan­taget är svenska medborgares resor till Sverige). Det är även straffbart att finansiera en sådan terrorism­resa.
  10. Kriminalisering av utbildning avseende terrorist­brott – Införande av straff­ansvar för den som tar emot utbild­ning avseende terrorist­brott genom att t.ex. delta i träning eller annan under­visning i vapen- eller spräng­ämnes­tekniker i syfte att använda kunskaperna för att begå t.ex. terroristbrott. Straff­ansvaret har senare utvidgats och avser nu att ta del av sådan utbildning – i och med detta träffas också självstudier.
  11. Mer heltäckande kriminalisering av terrorism­finansiering – Straff­ansvaret för terrorism­finansiering omfattar nu finansi­ering av alla brott i den straff­rätts­liga terrorism­lag­stift­ningen. Det har också blivit straffbart att finansiera en terrorist eller en terrorist­organisation (en samman­slutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet, t.ex. terroristbrott).
  12. Samröre med terrorist­organisation har kriminali­serats – De former av samröre som omfattas av är att ta befatt­ning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor eller transport­medel för en terrorist­organisation, upplåta lokal eller mark till en terroristorganisation, eller lämna annat liknande stöd till en terrorist­organisation. Även försök till det nya brottet har kriminali­serats. Det har även gjorts straffbart att offentligt uppmana och rekrytera till samröre med en terrorist­organisation, att resa utomlands i avsikt att ha samröre med en terrorist­organisation samt att finansiera samröre med en terrorist­organisation.
  13. Terroristbrottet har uppdaterats så att bl.a. grovt dataintrång lades till bland de brott som kan utgöra terrorist­brott 
  14. Flera åtgärder mot finansi­ering av terrorism – Regeringen har genom­fört omfattande åtgärder för att försvåra möjlig­heterna till att finansiera terrorism. Åtgärderna inne­fattar bl.a. en ny lag om åtgärder mot penning­tvätt och finansi­ering av terrorism och en ny lag om registrering av verkliga huvudmän. En förnyad sam­ordnings­funktion för åtgärder mot penning­tvätt och finansi­ering av terrorism inrättades vid Polis­myndigheten i januari 2018.
  15. Höjda straff för illegala vapen, handgranater och andra explosiva varor – Regeringen har i flera omgångar skärpt straffen för vapenbrott och brott mot tillstånds­plikten för explosiva varor. Regeringen har dessutom skärpt straffen för smuggling av vapen och explosiva varor.
  16. Ny säkerhetsskyddslag – Säkerhets­skydd innebär före­byggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terrorist­brott och andra brott. Regeringen har antagit en ny säkerhets­skyddslag som trädde i kraft den 1 april 2019. Den nya lag­stiftningen tydliggör skyldig­heterna för den som bedriver säkerhets­känslig verk­samhet och innebär en ambitions­höjning på området.
  17. Skärpt säkerhet i den offentliga miljön – I november 2017 gav regeringen MSB i uppdrag att verka för samordning av berörda aktörers risk- och sårbarhets­arbete. MSB redovisade i maj 2018 flera förslag för att öka trygg­heten och säkerheten i offentliga miljöer där många människor samlas eller rör sig.
  18. Åtgärder mot missbruk av svenska pass – I april 2016 genom­fördes ändringar i passlagen för att mot­verka missbruk av svenska pass. Det har bl.a. införts en begräns­ning av hur många pass som kan utfärdas.
  19. PNR – analys av flyg­passagerar­uppgifter – Den 1 augusti 2018 genomfördes PNR-direktivet i svensk rätt, vilket innebär utökade möjligheter för vissa brotts­bekämpande myndig­heter att få tillgång till och analysera flyg­passagerar­uppgifter som luft­trafik­företag samlar in. Upp­gifterna får användas i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terrorist­brottslig­het eller annan allvarlig brottslighet.
  20. Stärkt förebyggande arbete – Det före­byggande arbetet omfattar insatser mot vålds­bejakande höger­extremism, vänster­extremism och islamistisk extremism. Statskontorets utvärdering (2018) av regeringens åtgärder sedan 2014, bland annat av det arbete som utfördes av nationella samordnaren (dir. 2014:18), visar att åtgärderna har bidragit till att samhällets motstånds­kraft har ökat, till exempel genom ökad medvetenhet och bättre samverkan hos kommuner.
  21. Center mot våldsbejakande extremism – Det före­byggande arbetet fick den 1 januari 2018 en permanent struktur genom inrättandet av Center mot vålds­bejakande extremism (CVE) vid Brotts­före­byggande rådet (Brå). Det nationella centret har fyra huvud­uppgifter: främja utvecklingen av före­byggande arbete på nationell, regional och lokal nivå, verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det före­byggande arbetet, ge behovs­anpassat stöd till kommuner, myndig­heter och andra aktörer som i sin verk­samhet hanterar frågor om före­byggande av vålds­bejakande extremism, och samla och sprida kunskap om före­byggande av vålds­bejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskaps­baserad praktik.
  22. Regeringsuppdrag om ökade före­byggande kunskaper och metoder – Regeringen har sedan 2015 beslutat sammanlagt 19 särskilda regerings­uppdrag i syfte att öka myndig­heternas kunskap och möjlighet att erbjuda utbildning, stöd och vägledning för olika yrkes­grupper i arbetet mot vålds­bejakande extremism. Social­styrelsen har tagit fram ett stöd för social­tjänsten i ärenden som rör barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involve­rade i vålds­bejakande extremism. Myndig­heten har också tagit fram kunskaps­stöd för social­tjänstens insatser till återvändare, deras familjer och andra vuxna personer som är involverade i vålds­bejakande extremism. Kriminal­vården har utvecklat stöd för personal inom fängelser och frivården. Även Statens institutions­styrelse har utvecklat stöd för sina personal­grupper. Total­försvarets forsknings­institut (FOI) har sedan 2016 haft ett uppdrag att kartlägga vålds­bejakande extremistisk propa­ganda i digitala miljöer. FOI har hittills redovisat sju kartläggningar och gjort ytterligare analyser som listas här: Hatbudskap och vålds­bejakande extremism i digitala miljöer (2016), Det digitala kalifatet – en studie av islamiska statens propaganda (2017), Det vita hatet – om radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet (2017), Digital Jihad – propa­ganda from the Islamic State (2018). Ensam­agerande vålds­verkare – profiler, risk­bedöm­ningar och digitala spår (2019). Digitalt slagfält – en studie av radikal­natio­nalistiska digitala miljöer (2019). FOI har även analyserat incels­kulturen i digitala miljöer i rapporten Hope, Cope, Rope (2020) samt anti­semitism i rapporten Anti­semitiska stereo­typer i sociala medier (2020). FOI har även arbetat med metod­utveckling. Som ett komple­ment till olika risk­bedöm­nings­instrument har FOI utvecklat ett nytt text­analys­verktyg – PRAT – Profile Risk Assesment Tool – som kan användas som komplement i risk­bedöm­ningar av potenti­ella ensam­agerande gärnings­personer.
  23. Åtgärder mot rekrytering och propa­ganda på internet – Det bästa sättet att bemöta vålds­bejakande extremistisk propa­ganda är med kunskap, och regeringen har beslutat om flera utredningar för att stärka samhällets motstånds­kraft mot desinforma­tion och informations­påverkan. Två exempel: Total­försvarets forsknings­institut (FOI) har sedan 2016 uppdraget att göra kart­lägg­ningar om propa­gandan på Internet. Forum för levande historia har tagit fram ett digitalt klass­rums­material ”Propaganda – risk för påverkan” som förklarar propa­gandans mekanismer och stimulerar kritiskt tänkande och källkritik.
  24. Effektivare alarmering – Regeringen initierade en ny lag­stiftning som innebär att personer som befinner sig i områden som drabbats av t.ex. allvarliga olyckor eller terrorist­attentat kan varnas via mobil­telefoner. Lagstift­ningen trädde i kraft den 1 juli 2017.
  25. Internationellt engagemang utanför EU – Sverige har som medlem i FN:s säkerhets­råd 2017-2018 kunnat påverka FN:s anti-terrorism­samarbete. Flera av de inter­natio­nella insatser som Sverige deltar i har som uttalat syfte att före­bygga terrorism och vålds­bejakande extremism, exempelvis insatserna i Libyen och Irak.
  26. Förbättrad tillgång för polisen till uppgifter från signal­spaning – Ny lagstiftning gör att Säkerhets­polisen och Nationella operativa avdelningen i Polis­myndigheten (Noa) har fått utökad tillgång till uppgifter från signal­spaning i försvars­underrättelse­verksamhet, vilket stärker förmågan att förhindra terrorist­attentat. Säkerhets­polisen och Noa får nu, till skillnad från tidigare, inrikta signal­spaning och ta emot under­rättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förunder­sökning. Lagändringarna började gälla i augusti 2019.
  27. Nya regler om datalagring – Den 1 oktober 2019 trädde nya regler om data­lagring i kraft. Den nya regleringen innebär en kraftfull förbätt­ring för brotts­bekämp­ningen, där digitala spår ofta är de viktigaste och ibland de enda spåren för att för­hindra och utreda exempelvis terrorist­brott.
  28. Utvärdera insatserna vid terror­dåd – Den 22 juni 2017 beslutade regeringen om ett uppdrag till Myndig­heten för samhälls­skydd och beredskap att utvärdera hanteringen av attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Uppdraget redovisades den 27 april 2018. Utvärderingen visar att samhällets samlade hantering av det initiala händelse­förloppet i stort fungerade väl. Polis, hälso- och sjukvård samt brand­försvaret respon­derade snabbt och ansvariga aktörer hade tillräcklig kapa­citet att hantera det initiala händelse­förloppet. Enskilda individers insats och risk­tagande översteg i många fall vad samhället kan förvänta sig. Utvär­deringen pekar på vissa brister inlednings­vis som t.ex. att inte alla berörda aktörer larmades direkt och att vissa nöd­samtal vara svåra att tolka.
  29. Ny lag om hemlig dataavläsning (HDA) – Den 1 april 2020 trädde den nya lagen (2020:62) om hemlig data­avläsning i kraft. Hemlig data­avläsning är ett nytt hemligt tvångs­medel som ger de brotts­bekäm­pande myndig­heterna möjlighet att komma åt mer informa­tion än tidigare, bl.a. krypterad datatrafik. Tvångs­medlet kan användas under en förunder­sökning, i under­rättelse­verk­samhet och vid särskild utlännings­kontroll. Hemlig data­avläsning är ett viktigt och effektivt verktyg i kampen mot terrorist­brott och annan allvarlig brottslighet.
  30. Sekretessbrytande bestämmelse för polis och kommun – I augusti 2018 tog regeringen emot betänkandet Informations­utbyte vid sam­verkan mot terrorism (SOU 2018:65). I linje med ett förslag från utred­ningen beslutade regeringen den 31 oktober 2019 att det skulle införas en ny paragraf, 5 kap. 3 a §, i väg­trafik­data­för­ord­ningen (2019:382) som gör det enklare för Transport­styrelsen att lämna ut vissa uppgifter från trängsel­skatte­kameror till Polis­myndig­heten och Säkerhets­polisen i händelse av t.ex. ett terror­attentat. När det gäller utred­ningens övriga förslag beslutade regeringen den 26 mars 2020 prop. 2019/20:123 Ett effektivare informations­utbyte mellan polis och social­tjänst vid samverkan mot terrorism. I propo­sitionen före­slagna lag­ändringar trädde i kraft den 1 augusti 2020. Lag­ändringarna innebär bl.a. att Polis­myndig­heten har fått förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommu­nala social­tjänsten i syfte att före­bygga terrorist­brottslighet. Lagänd­ringarna innebär också att myndig­heterna inom social­tjänsten har fått utökade möjlig­heter att dela med sig av uppgifter till Polis­myndigheten och Säkerhets­polisen. Utläm­nande kan i större utsträckning ske vid miss­tankar om att terrorist­brottslighet har begåtts men också när det krävs för att före­bygga sådan brottslighet.
  31. Underlätta polisens kamerabevakning – Den 1 januari 2020 ändrades kamera­bevaknings­lagen så att bl.a. Polis­myndig­heten och Säkerhets­polisen får bedriva kamera­bevak­ning utan tillstånd av Data­inspektionen*. Syftet är att förbättra möjlig­heten att bekämpa terrorism och annan brottslighet med hjälp av kamera­bevakning.
    * Nytt namn från 1 januari 2021: Integritets­skydds­myndigheten
  32. Stängning av radikala skolor – Den svenska skolan ska vara en plats där våra demokratiska värderingar värnas och extremistiska ideologier bekämpas. Regeringen har därför lagt flera förslag om att göra det enklare att stänga vissa skolor och åstadkomma en bättre kontroll av den som vill driva skola. Säkerhetspolisens och Skolinspektionens insatser har lett till att skolor med tydlig koppling till tongivande aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön har stängts ned, vilket har bidragit till att förebygga att barn och ungdomar radikaliseras i skolor med salafistisk inriktning.

Planerade och aktuella åtgärder

  1. Skärpta straff – En särskild utredare har bl.a. föreslagit skärpta straff för terrorism­relaterad brottslighet. Betänkandet En ny terrorist­brottslag (SOU 2019:49) bereds inom Regerings­kansliet.
  2. Kriminalisering av deltagande i en terrorist­organisation – 2020 års grund­lags­kommitté har i uppdrag att bedöma om det bör införas utökade möjlig­heter att begränsa den grund­lags­skyddade förenings­friheten i förhållande till samman­slutning som ägnar sig åt terrorism, i syfte att möjlig­göra en kriminali­sering av varje form av deltagande i sådana samman­slutningar. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 15 mars 2021.
  3. Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra säkerhetshot – Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning med uppdrag att se över lagen om särskild utlän­nings­kontroll och utreda hur kontrollen av personer som bedöms utgöra säkerhets­hot på ett rätts­säkert sätt kan förstärkas. Utred­ningen redovisades i mars 2020. En lagråds­remiss bereds för närvarande inom Regerings­kansliet.
  4. Inga offentliga medel till extremistiska organisationer – Regeringen har tillsatt flera utredningar i syfte att se över reglerna för statlig bidrags­givning och tydlig­göra förut­sätt­ningarna. Ett exempel är utred­ningen Demokrati­villkoren i statlig bidrags­givning som redo­visades i juni 2019, bl.a. med fokus på frågan om ett förtyd­ligat, rätts­säkert och enhetligt demokrati­villkor för den statliga bidrags­givningen. Betänkandet har skickats ut på remiss. Regeringen avser ta fram ett nytt demokrati­villkor för statliga bidrag till civil­samhället. Ett demokrati­villkor som ställer krav på till exempel företrädares beteende kan dock innebära att organisa­tioner och myndigheter måste behandla känsliga person­­uppgifter. För att komma vidare i arbetet med ett tydligt, rätts­säkert och enhetligt demokrati­­villkor har därför regeringen tillsatt en utredning om person­uppgifts­behandling i ärenden om stöd till det civila samhället (dir. 2020:113). Genom ett tilläggs­direktiv har den särskilda utredaren även uppdraget att analy­sera och ta ställning till om en inrättande av en stöd­funktion bör inrättas som ska kunna bistå myndigheter i att göra fördjupade gransk­ningar av en bidrags­sökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet. Utredaren ska även lämna nödvändiga författnings­förslag (dir 2020:117).
  5. Omfattande arbete på EU-nivå – Kommissionen har sedan 2018 förstärkt sitt stöd till medlems­staterna i det före­byggande arbetet mot radikali­sering. Kommissionen har inrättat en särskild styr­grupp för det före­byggande arbetet samt ett nätverk med medlems­staternas represen­tanter. I denna nya struktur erbjuds t.ex. medlems­staterna att med stöd av kom­missionen genomföra projekt och studie­besök med fokus på ange­lägna frågor. Sverige genom­förde under 2019 tre inter­natio­nella projekt om; radikali­sering i fängelser, nationella stöd­strukturer för det före­byggande arbetet samt höger­extremism och dessa projekt har fortsatt även under 2020. Ett omfat­tande arbete görs också på EU-nivå för att stärka informa­tions­utbyte och operativt samarbete. Andra centrala frågor är arbetet med att stärka EU:s yttre gräns och utveckling av partnerskap för terrorism­­bekämp­­ning med grann­­länder och övriga världen, exempelvis västra Balkan. EU-samarbetet är också avgörande för att bekämpa cyber­brottslighet, terrorist­relaterat innehåll på nätet och brotts­lighet där man använder ny teknik. Arbetet syftar till att uppnå förbättrad tillgång till elektronisk information och digitala bevis för brotts­bekämpningen, till exempel genom en balanserad reglering rörande data­lagring, kryptering och en effektiv gräns­över­skridande tillgång till digital bevisning.
  6. Utvidgat krav på säkerhetsskyddsavtal, en ändamåls­enlig tillsyn av säkerhets­skyddet och sanktioner för överträdelser av säkerhets­skydds­regleringen – Regeringen tillsatte i mars 2017 en utredning med uppdrag att föreslå i vilken utsträckning de som bedriver säkerhets­känslig verk­samhet ska vara skyldiga att ingå säkerhets­­skydds­avtal, hur en ändamåls­enlig tillsyn av säkerhets­skyddet ska se ut och hur ett system med sanktioner ska vara utformat. Utred­ningen redovisade i november 2018 och betänkandet har remiss­behandlats. En lagråds­­remiss håller för närvarande på att tas fram inom Regerings­kansliet.