Förberedelser för det brittiska utträdet och beredskapsplanering för ett avtalslöst scenario

Storbritanniens utträde ur EU kommer att innebära förändringar och det är nödvändigt att alla berörda aktörer förbereder sig för detta. Förhandlingsprocessen avslutades den 25 november när Europeiska rådet ställde sig bakom det framförhandlade utträdesavtalet och en politisk förklaring om den framtida relationen. Nu följer godkännandeprocesser i det brittiska parlamentet och i Europaparlamentet.

Huvudscenariot är alltså ett ordnat utträde baserat på det framförhandlade avtalet som bland annat innehåller bestämmelser om en övergångsperiod som löper åtminstone fram till utgången av 2020. Med hänsyn till de pågående godkännandeprocesserna kan dock ett avtalslöst utträde inte uteslutas varför beredskap för att hantera en sådan utveckling behöver finnas.

Regeringen bedömer löpande utvecklingen och kommer i sin kommunikation med Sveriges invånare och med alla samhällsaktörer att ge de besked som kan ges. 

För de särskilt berörda medborgarna, nämligen svenskar och andra EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien samt britter bosatta i Sverige och andra EU-medlemsstater, finns information och länkar här:

Vad betyder brexit för de medborgare som särskilt berörs?

Förberedelser för brexit

Att förbereda Storbritanniens utträde är en viktig del av regeringens brexitarbete. I Regeringskansliet och regeringens myndigheter pågår ett omfattande förberedelsearbete för att utröna vilka åtgärder som blir nödvändiga att vidta som en följd av att Storbritannien den 30 mars 2019 blir ett så kallat tredjeland i förhållande till EU och att förbereda dessa. Det handlar bland annat om att se över vilka regler och system som måste ändras när Storbritannien lämnar.

Regeringen bedriver också beredskapsplanering för att möta allvarliga konsekvenser om Storbritannien skulle lämna EU utan ett utträdesavtal. Det handlar om att identifiera och planera de åtgärder som kan bli aktuella för att hantera effekter av ett sådant scenario. Syftet med åtgärderna är att hantera allvarliga konsekvenser under en begränsad tid. Det handlar alltså inte om att omhänderta alla konsekvenser eller att ersätta ett utträdesavtal. Några av de områden som identifierats och där beredskapsåtgärder kan behövas är de särskilt berörda medborgarna, läkemedelsförsörjningen, tullfrågor, bank och finans samt sanitära och fytosanitära frågor.    

I förberedelsearbetet och beredskapsplaneringen har regeringen och Regeringskansliet en löpande dialog med myndigheter liksom med centrala näringslivs- och samhällsintressen. Ansträngningarna kommer att intensifieras under återstående tid fram till utträdet.

En hel del görs av EU

En väsentlig del av förberedelsearbetet och beredskapsplaneringen sker inom EU. Bland annat handlar det om att gå igenom EU:s regelverk och genomföra nödvändiga förändringar.

EU-kommissionen har en särskilt viktig roll att spela genom vägledning på relevanta områden och att samordna planering och genomförande av insatser, både när det gäller förberedelser och beredskapsplanering. Inom kommissionen ligger ansvaret hos generalsekretariatet som står för den övergripande samordningen av kommissionens arbete.

Kommissionen har samlat information om sitt förberedande arbete på sin webbplats: 

Kommissionens samlade information om arbetet 

Kommissionens meddelande om handlingsplan för beredskapsarbetet

Kommissionens meddelande om förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU den 19 juli 2017

Tekniska tillkännagivanden om juridiska och praktiska konsekvenser av brexit

Men alla måste förbereda sig

Samtliga berörda aktörer behöver förbereda sig för brexit. Det innefattar, förutom EU, medlemsstaterna, regeringen och myndigheter, även organisationer, näringsliv, m.fl.

Alla uppmanas att löpande hålla sig uppdaterade om den senaste informationen. Särskilt berörda medborgare, alltså svenskar och andra EU-medborgare som är bosatta i Storbritannien och britter bosatta i Sverige, kan hitta uppdaterad information här: 

Vad betyder brexit för de medborgare som särskilt berörs?

Huvudscenario: utträdesavtal och övergångsperiod till och med 2020

Huvudscenariot är ett ordnat utträde baserat på det överenskomna avtalet. Det innebär att Storbritannien vid utträdet den 30 mars 2019 formellt blir ett så kallat tredjeland. Storbritannien kommer då att lämna EU:s institutioner och beslutsprocesser, men ska under en övergångsperiod omfattas av EU-rätten. Övergångsperioden ska ge tid för anpassning till den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Den går ut på att Storbritannien fortsätter som om landet vore EU-medlem, men utan att delta i EU:s beslutsfattande. Övergångsarrangemangen kommer att pågå från utträdet den 30 mars 2019 till utgången av 2020. Om parterna är överens om det, kan perioden förlängas en gång, längst till utgången av 2022.

När det gäller den framtida relationen läggs ramarna för denna fast i den gemensamma politiska förklaring som parterna enats om. Texten är inte rättsligt bindande men ska utgöra grund för kommande förhandlingar som inleds när Storbritannien lämnat EU. Den avhandlar viktiga frågor för den framtida relationen såsom utgångspunkten för samarbetet, den ekonomiska relationen och säkerhetspartnerskapet.

Politiska förklaringen om den framtida relationen i korthet

Även om den politiska förklaringen ger ledning om hur den framtida relationen ska utformas, är det i dagsläget inte möjligt att ge några exakta besked. Det är parternas inriktning att nå en så nära förbindelse som är möjligt med hänsyn till de förhandlingspositioner man har. Den brittiska regeringens position är att landet ska lämna EU:s inre marknad och tullunionen. Även om parterna är överens om att så långt möjligt minimera konsekvenserna av detta, måste man räkna med att det kommer att bli mera komplicerat för företag i EU att handla med Storbritannien. Det kommer heller inte att vara lika lätt som idag för EU-medborgare att arbeta och bo i Storbritannien.

Scenario 2: avtalslöst utträde den 30 mars 2019

Det kan inte uteslutas att utträdesprocessen avslutas utan att något avtal kan sättas i kraft. Storbritannien blir då formellt och praktiskt ett så kallat tredjeland i förhållande till EU. Det blir ingen övergångsperiod och EU-rätten upphör således att tillämpas i förhållande till Storbritannien den 30 mars 2019. Detta scenario innebär bland annat att handelsrelationen med Storbritannien kommer att regleras på grundval av tillämpliga internationella principer och regler från exempelvis WTO. EU ska tillämpa tredjelandsregler mot Storbritannien i fråga om bland annat tullkontroller och kontroller av att EU:s regler för varors beskaffenhet är uppfyllda. Detta kan medföra förseningar vid transporter. I utgångspunkten finns inget avtal om särskilda arrangemang för EU-medborgare i Storbritannien eller brittiska medborgare i EU

Med hänsyn till osäkerheten om det framtida förhållandet till Storbritannien är det för närvarande svårt att ge några besked. Huvudscenariot är ett ordnat utträde och alltså att den övergångsperiod som är en del av utträdesavtalet tar vid den 30 mars 2019. Risken för ett avtalslöst utträde är dock tydlig.

Regeringen bedömer löpande utvecklingen och kommer i sin kommunikation med Sveriges invånare och med alla samhällsaktörer att ge de besked som kan ges.

Regeringen bedömer löpande utvecklingen

Med hänsyn till osäkerheten om det framtida förhållandet till Storbritannien är det för närvarande svårt att ge några besked. Sannolikt blir det dock alltså, med hänsyn till den övergångsperiod som avses ingå i utträdesavtalet, inga stora förändringar vid själva utträdet den 30 mars 2019.

Regeringen bedömer löpande utvecklingen och kommer i sin kommunikation med Sveriges invånare och med alla samhällsaktörer att ge de besked som kan ges.