Om läget i brexitprocessen

Publicerad · Uppdaterad

Regeringen bedömer löpande utvecklingen och kommer i sin kommunikation med Sveriges invånare och med alla samhällsaktörer att ge de besked som kan ges. Den här sidan innehåller uppdaterad information om läget.

Om läget den 28 augusti 2019

Regeringen bedömer att risken för att Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal har ökat. För att möta de allvarligaste konsekvenserna av ett avtalslöst utträde har regeringen vidtagit en rad insatser som stärker Sveriges beredskap. Vid en pressträff redogjorde EU-minister Hans Dahlgren och finansminister Magdalena Andersson för Sveriges förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU: 

Om läget augusti 2019

Europeiska rådet enades den 10 april om en andra förlängning av tidsfristen för det brittiska utträdet. Tidsfristen gäller nu längst till och med den 31 oktober 2019. Den är flexibel så att ett godkännande av utträdesavtalet innebär att utträdet sker den första dagen i nästföljande månad.

Premiärminister Johnsons nya brittiska regering har varit tydlig med att Storbritanniens ska lämna EU när tidsfristen löper ut och att den irländska reservlösningen är oacceptabel i sin nuvarande utformning. EU:s linje är fortsatt att reservlösningen behövs för att garantera att en hård gräns inte ska behöva återupprättas på Irland.  Däremot är EU fortsatt redo att diskutera innehållet i den politiska förklaringen om den framtida relationen.

Osäkerheten om det brittiska utträdet består och risken för ett avtalslöst utträde blir allt mer överhängande. Arbetet för att förbereda ett sådant utfall fortsätter.

Den svenska regeringens och EU-sidans engagemang för ett ordnat utträde förblir helhjärtat, eftersom ett avtalslöst utträde är ett synnerligen dåligt sätt att möta de utmaningar som utträdet innebär. Det skulle också lägga en mycket dålig grund för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Om läget den 11 april 2019

Europeiska rådet enades den 10 april om en andra förlängning av tidsfristen för det brittiska utträdet.

Tidsfristen gäller nu längst till och med den 31 oktober 2019. Den är flexibel så att ett godkännande av utträdesavtalet innebär att utträdet sker den första dagen i nästföljande månad.

Storbritannien är skyldigt att arrangera val till Europaparlamentet om utträdesavtalet inte godkänts till den 22 maj. Om så ändå inte sker kommer Storbritannien att lämna EU den 1 juni.  

Osäkerheten om det brittiska utträdet består och risken för ett avtalslöst utträde är tydlig. Arbetet för att förbereda ett sådant utfall är alltjämt en nödvändig del av brexitarbetet.

Den svenska regeringens och EU-sidans engagemang för ett ordnat utträde förblir helhjärtat, eftersom ett avtalslöst utträde är ett synnerligen dåligt sätt att möta de utmaningar som utträdet innebär. Det skulle också lägga en mycket dålig grund för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.
 

Om läget den 5 april 2019

EU- minister Hans Dahlgren kommenterar läget i brexitprocessen efter möte den 4 april med Michel Barnier - chefsförhandlare för brexit.

Om läget den 22 mars 2019

Europeiska rådet enades den 21 mars om att förlänga tidsfristen för det brittiska utträdet ur EU till den 22 maj 2019, förutsatt att utträdesavtalet med EU godkänns av det brittiska parlamentet.

Om utträdesavtalet inte skulle godkännas i veckan som inleds den 25 mars, förlängs tidsfristen till den 12 april. Den brittiska regeringen förväntas före detta datum återkomma till Europeiska rådet och ange en väg framåt som ska övervägas av Europeiska rådet.

Osäkerheten om det brittiska utträdet består och risken för ett avtalslöst utträde är tydlig. Arbetet för att förbereda ett sådant utfall är alltjämt en nödvändig del av brexitarbetet.

Den svenska regeringens och EU-sidans engagemang för ett ordnat utträde förblir helhjärtat, eftersom ett avtalslöst utträde är ett synnerligen dåligt sätt att möta de utmaningar som utträdet innebär. Det skulle också lägga en mycket dålig grund för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Om läget den 30 januari 2019

Den 15 januari röstade underhuset i det brittiska parlamentet med stor marginal nej till att godkänna det framförhandlade utträdesavtalet. Det innebar ett bakslag i processen för ett ordnat brittiskt utträde. Det innebär inte att processen avslutas.

Vid en ny omröstning den 29 januari gav underhuset stöd till att den s.k. reservlösningen i protokollet om Irland/Nordirland borde ersättas med alternativa arrangemang. Premiärminister May förväntas därför inom kort ta upp frågan med EU-sidan. Utträdesavtalet ska enligt den tidplan som angivits bli föremål för ny behandling i det brittiska parlamentet i mitten av februari.  


Den svenska regeringens och EU-sidans engagemang för ett ordnat utträde förblir helhjärtat, eftersom ett avtalslöst utträde är ett synnerligen dåligt sätt att möta de utmaningar som utträdet innebär. Det skulle också lägga en mycket dålig grund för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Det oklara läget gör emellertid att risken för ett utträde utan avtal förblir tydlig. Arbetet för att förbereda ett sådant utfall är alltjämt en nödvändig del av brexitarbetet.

Om läget den 16 januari 2019

Den 15 januari röstade underhuset i det brittiska parlamentet med stor marginal nej till att godkänna det framförhandlade utträdesavtalet. Det innebar ett bakslag i processen för ett ordnat brittiskt utträde. Det innebär inte att processen avslutas. Den svenska regeringens och EU-sidans engagemang för ett ordnat utträde förblir helhjärtat, eftersom ett avtalslöst utträde är ett synnerligen dåligt sätt att möta de utmaningar som utträdet innebär. Det skulle också lägga en mycket dålig grund för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Det inträffade gör emellertid risken för ett utträde utan avtal än mer tydlig och arbetet för att förbereda ett sådant utfall förblir därför en nödvändig del av brexitarbetet