Utträdesavtalet och relaterade texter

EU och Storbritannien nådde i mitten av november en överenskommelse om utträdesavtalet samt om en politisk deklaration om det framtida samarbetet. Europeiska rådet har ställt sig bakom uppgörelsen och texterna har godkänts av den brittiska regeringen. Tekniska justeringar har gjorts av avtalet för att omhänderta Europeiska rådets beslut från den 11 april 2019 om att förlänga tidsfristen för Storbritanniens utträde.

Nu pågår en godkännandeprocess i Europaparlamentet och det brittiska parlamentet vilket är en förutsättning för att överenskommelsen slutligt ska kunna ingås och avtalet om utträde träda i kraft.

För att underlätta godkännandeprocessen på den brittiska sidan överenskom EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Storbritanniens premiärminister Theresa May två texter den 11 mars 2019. Dokumenten benämns ibland Strasbourgöverenskommelsen och innefattar instrument avseende utträdesavtalet samt ett gemensamt uttalande rörande den politiska förklaringen om den framtida relationen mellan EU och UK. Dessa godkändes av Europeiska rådet (artikel 50) den 21 mars 2019.

Utträdesavtalet i korthet

Utträdesavtalet består av 185 artiklar och tre protokoll. Det innehåller följande delar.

Allmänna bestämmelser

Regler för att förstå och tolka avtalet. Det klargörs att de ska ha samma rättsliga verkan i EU som i Storbritannien. Reglerna har direkt effekt vilket bland annat innebär att de, om de är precisa och tydliga, kan åberopas direkt av enskilda inför nationella domstolar. EU-rättsliga begrepp ska tolkas i enlighet med EU-rätten och EU-domstolens praxis beaktas.

Medborgarnas rättigheter

Regler som innebär att britterna i EU27 och EU-medborgarna i Storbritannien behåller sina rättigheter. Omfattar dem som utnyttjat sin rätt att bosätta sig ända till slutet av övergångsperioden. Gäller berörda med familjemedlemmar och barn, inklusive ännu inte födda.

Separationsfrågor

Klargör vad som ska gälla vid övergångsperioden slut för en mängd pågående förfaranden, beviljade rättigheter m.m. 

Exempelvis:

  • varor som placerats på marknaden,
  • tullförfaranden,
  • immaterialrätter och skyddade geografiska ursprungsbeteckningar,
  • pågående polis- och straffrättsliga samarbeten,
  • användning av data och information,
  • offentlig upphandling,
  • statsstöd

Övergångsperioden

Innebär att Storbritannien i praktisk mening stannar i EU-samarbetet till slutet av 2020. Man kommer att tillämpa EU:s lagar och regler och följa EU-domstolen men inte delta i beslutsfattandet. Övergångsperioden kan förlängas en gång efter beslut av gemensamma kommittén (se nedan), som längst till 2022.

Den ekonomiska överenskommelsen

Storbritannien kommer att betala som medlemmar för hela innevarande långtidsbudget fram till slutet av 2020. Därefter för det som förfaller till betalning på grund av den eller tidigare åtaganden.

Tillämpning och tvistlösning

En gemensam kommitté med representanter från EU och Storbritannien kommer att ansvara för utträdesavtalets genomförande och tolkning. Om kommittén inte kan enas om en fråga kan parterna påkalla prövning av en skiljenämnd, vars avgörande blir bindande för parterna. Om EU-rättsliga frågor väcks, ska nämnden inhämta yttrande från EU-domstolen.

Protokollet om Irland och Nordirland

Innehåller reservlösningen för den Irländska ön, det vill säga den som lösning som ska gälla om gränsfrågan på Irland inte hanteras på annat sätt - inom ramen för den framtida relationen eller en särskild lösning för Irland. Bestämmelserna innebär att hela Förenade kungariket ska ingå i ett gemensamt tullområde med EU, parat med utvecklade regler för lika konkurrensvillkor (statsstöd, skatter m.m.). Nordirland ska också tillämpa EU-regler i den omfattning som krävs för att behov av gränskontroller inte ska uppkomma. Därutöver fastställs regler som ska säkerställa det gemensamma reseområdet, samarbete nord-syd och den gemensamma elmarknaden.

Därutöver innehåller utträdesavtalet ett protokoll om de suveräna basområdena på Cypern samt ett protokoll om Gibraltar.

Läs avtalet på EU-kommissionens webbplats

Förklaringen om den framtida relationen i korthet

I en gemensam politisk deklaration sammanfattar EU och Storbritannien vad man ser framför sig ska utgöra den framtida relationen. Texten är inte rättsligt bindande men ska utgöra grund för kommande förhandlingar som inleds när Storbritannien lämnat EU. Den består av 147 punkter uppdelat på sex huvudsakliga områden:

i) Introduktion: Anger grundläggande målsättningar m.m.

ii) Utgångspunkten för samarbetet: Fastslår de gemensamma värden och områden av gemensamt intresse m.m. som ska utgöra grund för relationen.

iii) Ekonomiskt partnerskap: Anger ambitionen inom ett antal olika områden: varor; tjänster och investeringar; finansiella tjänster; digitala frågor; kapitalrörelser och betalningar; immaterialrätt och offentlig upphandling; mobilitet; transport, energi, fiskemöjligheter, globalt samarbete samt gemensamma spelregler för öppen och rättvis konkurrens.

iv) Säkerhetspartnerskap: Avhandlar ambitionen för samarbeten rörande inre och yttre säkerhet.

v) Institutionella och andra horisontella arrangemang: Preciserar strukturen för förbindelsen och huvudbeståndsdelar i en kommande tvistlösningsmekanism.

vi) Processen framåt: Siktet inställs på att den framtida relationen är på plats vid utgången av 2020.

Läs den politiska förklaringen om den framtida relationen

Strasbourgöverenskommelsen

Vid sitt möte den 21 mars 2019 godkände Europeiska rådet instrumentet avseende utträdesavtalet samt det gemensamma uttalande som kompletterar den politiska förklaringen, vilka EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Storbritanniens premiärminister Theresa May enats om i Strasbourg den 11 mars 2019. 

Instrument avseende utträdesavtalet (pdf) 

Gemensamt uttalande rörande den politiska förklaringen om den framtida relationen mellan EU och UK (pdf)