Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Det första jämställdhetspolitiska delmålet är att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.
- Ansvariga statsråd
- Åsa Lindhagen
- Ansvariga departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Delta vid beslutsfattande på samma villkor
Illustration: Annika Carlsson Formella hinder liksom ekonomiska och sociala aspekter ska inte hindra kvinnor från att ha samma möjligheter som män att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målet tar sikte på formella politiska rättigheter – möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. Möjligeten att påverka beslutens innehåll förutsätter deltagande i beslutsfattandet. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som tas upp på respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på såväl alla politiska nivåer i samhället inklusive EU-nivån, som arenor som ligger utanför det formellt demokratiska systemet.
Kvinnor och män måste också kunna delta på samma villkor i fråga om informella beslutsvägar. Mot denna bakgrund ingår även villkoren för beslutsfattandet i målformuleringen. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemetet, till exempel inom det civila samhället, företag och medier. Till det civila samhället räknas också idrotten och trossamfunden. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom medier, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet inte någon garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i jämställd riktning.
Mål för regeringens jämställdhetspolitik
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.
De jämställdhetspolitiska delmålen
Innehåll om jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Totalt 31 träffar.
-
Skärpta regler om utländska månggiften
I dag har justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tagit emot betänkandet Skärpta regler om utländska månggiften (SOU 2020:2).
-
Skärpta regler om utländska månggiften, SOU 2020:2
Enligt svensk rätt är äktenskap monogama. Den som redan är gift får inte ingå något nytt äktenskap. Polygama äktenskap är däremot tillåtna i många andra länder.
-
Regeringen bygger långsiktiga relationer för att motverka sexuella trakasserier
Två år efter #tystnadtagning samlar kultur-, demokrati- och idrottsminister Amanda Lind samtliga #metoo-upprop under hennes ansvarsområden för att ta arbetet mot sexuella trakasserier och övergrepp vidare.
· Artikel från Amanda Lind, Kulturdepartementet
-
Åsa Lindhagen värd för EU-ministermöte om jämställdhet i Stockholm
Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen har tagit initiativ till ett EU-möte om jämställdhet i Stockholm – ”The STHLM Initiative” som hölls den 3 – 4 december. Till mötet bjöd hon in Europeiska rådets nuvarande ordförandeland, Finland, och de EU-medlemsstater som är ordförande de kommande åren.
-
Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd är jämn
Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd m.m. redovisats så gott som årligen. Andelen kvinnor och män i statliga kommittéer redovisas årligen i kommittéberättelsen. I denna promemoria redovisas uppföljningen av resultatet fram till och med den 31 december 2017.
· Rapport från Socialdepartementet
-
Idrottsminister Annika Strandhäll tog emot rapport om jämställd idrott
Fördelningen av resurser mellan kvinnor och mäns idrottande och motionerande är ojämn och idrotten har en lång väg kvar innan den är jämställd. Det visar den rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF) som idag den 8 maj överlämnades till idrottsminister Annika Strandhäll.
-
Demokrativillkor i statlig bidragsgivning ska utredas
Regeringen har beslutat att utreda demokrativillkor i statsbidrag till det civila samhället, för att säkerställa att offentliga medel går till verksamheter och organisationer som utgår ifrån demokratiska värderingar, som jämställdhet och antidiskriminering. Till särskild utredare förordnas f.d. justitierådet Karin Almgren.
-
Treårig överenskommelse mellan staten och SKL om jämställdhetsarbetet
Jämställd hälsa och kvinnofrid står i fokus för en ny treårig överenskommelse som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ingått.
-
Hur jämlik är svensk idrott?
Centrum för idrottsforskning (CIF) ska under 2018 genomföra en fördjupad analys av jämlikheten inom idrotten. CIF ska bland annat titta på hur idrottandet skiljer sig över landet, hur människors ekonomiska och sociala förutsättningar påverkar idrottande, samt även föra fram goda exempel.
-
Uppdrag till MUCF att genomföra förberedelser av fördelning av stöd i samband med de allmänna valen 2018 och Europaparlamentsvalet 2019
Regeringen uppdrar åt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att genomföra förberedelser av fördelning av stöd till organisationer inom det civila samhället och till kommuner som genomför verksamhet i syfte att öka valdeltagandet i de allmänna valen 2018 eller Europaparlamentsvalet 2019. MUCF ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 januari 2018.
