Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Det första jämställdhetspolitiska delmålet är att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället och att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer.
- Ansvariga statsråd
- Åsa Lindhagen
- Ansvariga departement
- Arbetsmarknadsdepartementet
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Delta vid beslutsfattande på samma villkor
Illustration: Annika Carlsson Formella hinder liksom ekonomiska och sociala aspekter ska inte hindra kvinnor från att ha samma möjligheter som män att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målet tar sikte på formella politiska rättigheter – möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. Möjligeten att påverka beslutens innehåll förutsätter deltagande i beslutsfattandet. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som tas upp på respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på såväl alla politiska nivåer i samhället inklusive EU-nivån, som arenor som ligger utanför det formellt demokratiska systemet.
Kvinnor och män måste också kunna delta på samma villkor i fråga om informella beslutsvägar. Mot denna bakgrund ingår även villkoren för beslutsfattandet i målformuleringen. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemetet, till exempel inom det civila samhället, företag och medier. Till det civila samhället räknas också idrotten och trossamfunden. Det handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom medier, kulturen, forskningen, folkbildningen och utbildningsväsendet. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet inte någon garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i jämställd riktning.
Mål för regeringens jämställdhetspolitik
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.
De jämställdhetspolitiska delmålen
Innehåll om jämställdhetsmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande
Totalt 14 träffar.
-
Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd är jämn
Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd m.m. redovisats så gott som årligen. Andelen kvinnor och män i statliga kommittéer redovisas årligen i kommittéberättelsen. I denna promemoria redovisas uppföljningen av resultatet fram till och med den 31 december 2017.
· Rapport från Socialdepartementet
-
Regeringen antar handlingsplan mot hat och hot mot journalister, förtroendevalda och konstnärer
Regeringen har i dag beslutat om en handlingsplan till det fria ordets försvar. Med handlingsplanen stärker regeringen arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet.
-
Brett engagemang för ny funktionshinderspolitik
-Det är avgörande att funktionshindersperspektivet syns i all politik. När vi talar om mäns våld mot kvinnor behöver vi exempelvis lyfta att kvinnor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta för våld, sa barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér när hon tillsammans med kultur och demokratiminister Alice Bah Kuhnke genomförde årets första möte med Funktionshindersdelegationen.
· Artikel från Socialdepartementet
-
Bättre skydd mot diskriminering, SOU 2016:87
Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering har flera förslag i sitt betänkande, bland annat att en diskrimineringsnämnd ska skapas som ett alternativ till domstolsprövning och att Skolinspektionen ska arbeta mot diskriminering i skolan.
-
Höjda basanslag ska öka kvaliteten i forskningen
Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016. Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.
-
Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott
Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Regeringen tar med denna plan ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige.
-
Könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd m.m.
Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndighetsstyrelser på central och regional nivå redovisats årligen. I denna promemoria kan du ta del av den senaste statistiken om könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd. Det sammantagna resultatet visar att målet om jämn könsfördelning nu har uppnåtts.
· Rapport från Socialdepartementet
-
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy, Prop. 2015/16:193
Regeringen föreslår att alla företag av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar om miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
-
Integritet och straffskydd, SOU 2016:7
Utredningen har haft som övergripande uppgift att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar. Uppdraget har varit att analysera om det straffrättsliga skyddet är ändamålsenligt eller om det bör förändras.
